"Igår blev jag ombedd att lämna en fest i en av världens mest kända studios, för att jag drog för mycket uppmärksamhet till mig. Jag hade alltså varit inne i studion i ca tjugo minuter, pratat med mina två vänner och hälsat på några fotografer. Jag hade alltså inte varit högljudd, oförskämd eller på något sätt ställt till en scen. Dessutom var jag inbjuden. Men. Mitt hår är orange, jag bar högre klackar än någon annan, och jag är BÖG.
Det kanske mest sorgliga i hela historien är att jag knappt ens reagerade. Att jag, in fact, blivit VAN vid hatet. En av de största anledningarna till att jag blev så sjuk i ätstörningar som barn var just det vardagliga hatet, människorna som sa att jag var ÄCKLIG, och kanske ännu mer dem som hörde, såg, förstod, visste - men valde att blunda. Så, tragiskt nog har jag blivit van. Jag är så van vid att bli utstirrad, hatad och diskriminerad att jag inte ens reagerade. Inte förrän en man (visserligen i all välmening, men helt fruktansvärt arrogant) påpekade att "du borde ju faktiskt vara van vid detta nu". Då brann det för mig. Mitt svar blev kort att: om inte jag står upp för mig själv och varenda människa som någonsin befinner sig i en utsatt position som denna, vem ska då göra det? Du behöver inte vilja vara vän mig, för jag vill faktiskt inte vara vän med dig heller. Men jag KRÄVER att bli bemött med samma respekt och samma rättigheter som du har.
Så jag delar nu detta med er alla. För att jag aldrig någonsin vill att någon annan ska tvingas vänja sig.
Idag kan jag välja att bli ledsen, arg eller chockad över vad som hände. Eller så kan jag välja att vara tacksam för att jag har vänner som blir så upprörda att de jagar ett visst management för att kräva en offentlig ursäkt. För den okända kvinnan som gick från vilsen och ledsen till världens varmaste leende på två sekunder efter att ha sett mig tvärsöver gatan på 8th avenue. För mailen jag får från människor jag inte känner, som söker mina råd - för att de faktiskt vill ha MIN hjälp.
Så till alla er som delar denna lilla jordglob med mig: Jag vägrar tolerera diskriminering mot någon av er. Så: om tio år köper jag den där jävla studion. Då är ni välkomna allihopa.
It's not always easy being a rockstar. But it's always worth it."