Vännerna Sanna Tavelin, Jennifer Lindahl, Andrea Zagon, Malin Karlström och Maria Bergman står i startgroparna för gemensam odling. De är alla mitt i småbarnslivet och barnen är en av drivkrafterna bakom gemenskapen.
– Det handlar mycket om vad vi vill ge för mat till våra barn och att vara trygg med att det finns mat, säger Sanna.
Det var Sanna och Andrea som började tänka gemensamt om odling efter att Andrea gått kurs i hållbar trädgård och odling i norr på Hola folkhögskola.
– Jag fick verkligen feeling när vi pratade om samodling där. Att vara flera familjer tillsammans gör att det blir mycket roligare och att man får mer gjort, säger Andrea.
Sanna jobbar på Studiefrämjandet som verksamhetsutvecklare på området natur och miljö och har inspirerat gruppen att följa ett studiematerial och en studieplan i tillsammansodling.
– Vi har möte en gång i veckan och utgår från en dagordning. Det här handlar lika mycket om att vi lär oss om odling och skörd tillsammans som att vi lär oss hur vi fungerar som bäst tillsammans i gruppen, säger Sanna.
Till de första stegen hör att identifiera varför man vill odla tillsammans. Det handlar om mer än att bygga matförråd, lika viktigt är det att bygga gemenskap och att höja den gemensamma kunskapsnivån.
– Vi går in i det här på olika nivåer där någon nästan är nybörjare och någon är utbildad. Vi vill kunskapsutjämna men det får ta tid, säger Sanna.
– Jag har ett stort intresse för odling men ser mig som nybörjare. Det är helt fantastiskt att få lära sig tillsammans med andra och inte behöva vara ensam när jag stöter på problem, säger Jennifer.
Gruppen använder sig av sociokrati, vilket innebär att de som gör arbetet styr tillsammans. Alla ska känna sig hörda och alla delar på ansvaret.
– Det blir jättefina möten och vi lär känna varandra väl, säger Andrea. Syftet med sociokrati är just att se hela människan. Än så länge är vi i startgroparna men vi vill jättemycket. Vi får se hur många vi blir i den här föreningen, det handlar mycket om vilka ytor vi har tillgång till.
Markfrågan tar upp mycket tid i starten. Någon behöver vara beredd att upplåta sin privata mark men man kan även prata med sin kommun.
– Många kommuner ställer sig positiva till att upplåta sin mark för odling så man ska inte vara rädd att fråga, säger Andrea.
En yta har de redan ordnat. Där har de anlagt ett stort potatisland och när 7an hälsar på är det tiden mellan hägg och syren, då det sägs vara rätt tillfälle att sätta potatis. Vid större jobb engageras ofta hela familjerna.
– De flesta av våra barn är kompisar på förskolan och några även på fritiden, säger Sanna. Det hjälper när vi har längre möten och kan köra ihop alla i ett hus med några pappor.
– När vi samlas tillsammans med barnen sysselsätter de varandra så att vi vuxna kan få jobbet gjort, säger Andrea. När barnen är med får de till sig kunskap och ett intresse för odling som de kommer ha användning för när de blir äldre.
Odlingsvännerna hoppas kunna inspirera fler att göra liknande samarbeten och skickar med en gemensam hälsning till den som vill börja.
– Hitta andra som du tror skulle vara intresserade och se till att ni har roligt med det, då blir det så mycket bättre!