Satsningen Tågvision 2040 är en gemensam långsiktig plan för utvecklingen av regional tågtrafik
i norra Sverige. Totalt läggs 3,8 miljarder på projektet där Norrtågs investering i 20 nya regionaltåg ingår.
– Behovet av nya tåg har funnits länge och SJ satsar också med nya snabb- och nattåg, säger Andreas Jansson (C), ordförande i Örnsköldsviks kommuns samhällsbyggnadsnämnd. Men här uppe är det ännu viktigare att det satsas på spåren, annars spelar det egentligen ingen roll vilka tåg vi har. Med det sagt är det så klart positivt med nya och fler tåg.
Förra veckan meddelade regeringen att det ska satsas totalt 11 miljarder på Ostkustbanan och byggandet av dubbelspår på delar där det saknats mellan Gävle och Sundsvall. Även byggandet av Norrbotniabanan i sin helhet finns med i regeringens transportinfrastrukturplan.
– Det här är besked som är positiva för hela norrlandskusten men det blir lite motsägelsefullt att bygga ut norrut utan att skapa dubbelspår hela vägen mellan Gävle och Umeå. Bara genom att skapa dubbelspår från Sundsvall och söderut skulle restiden minska med två timmar från Örnsköldsvik till Stockholm. För att tågresandet ska bli mer attraktivt jämfört med flyget är restiden avgörande.
Satsningarna på järnvägen är även viktiga för godstrafiken som i dag till största del går längs stambanan och inte utmed kusten. Med dubbelspår skulle mer gods kunna lyftas från hjul till spår.
– Stambanans kapacitet beräknas vara nyttjad till 90 procent eller mer till 2040. Med dubbelspår hela vägen på Ostkustbanan räknar man, lågt, med att det skulle gå att lyfta över 50 procent av godset som i dag transporteras på vägarna till tåg.
De nya snabb- och regionaltågen är längre och har fler sittplatser. De är moderna, robusta och anpassade för klimatet i norra Sverige. Med en liten ökning av antalet avgångar kommer det möjliga antalet tågresor bli många fler. Störst blir förändringen i procent mellan Umeå och Stockholm där även restiderna kommer att minska då de nya tågen kan köra 250 km/h på vissa delar av sträckan.
Andreas Jansson är insatt i Norrtågs satsning eftersom han sitter i direktionen för Kollektivtrafikmyndigheten där länets kommuner och regionen ingår. Investeringen i tågen sker via AB Transitio som ägs gemensamt av kommunerna och Regionen.
– Samtliga kommuner beslutade att borga för investeringen vilket för Örnsköldsvik innebär 12,5 procent av totala investeringen, i pengar 136 miljoner. Det var ingen tvekan om att göra det eftersom risken är minimal. Vi har vetat länge att det krävs en investering för att öka turtätheten. Om vi inte gör det kommer antalet turer i stället minska kraftigt eftersom de gamla tågen kommer behöva tas ur trafik.
Fler tåg och fler turer innebär också högre kostnader för den regionala tågtrafiken. Kostnader som fördelas utifrån en princip där Regionen står för 46 procent medan resten fördelas på kommunerna utifrån invånarantal.
– Vi är näst största kommun efter Sundsvall och av den kostnadsökning som följer när de nya tågen är i drift med fler turer blir vår del 6,7 miljoner kronor. I budgeten för 2026 har Örnsköldsviks kommun en nettokostnad för tågtrafiken som ligger på 14,4 miljoner kronor så det blir en ökning, men den totala nettokostnaden förväntas minska i takt med att biljettintäkterna från resandet ökar.
Ju fler som väljer tåget desto mindre skattepengar kommer alltså att behövas men samtidigt har medborgarna länge uppmuntrats att välja flyget för att Örnsköldsvik Airport ska finnas kvar. Det här är en balans som det politiska styret är väl medveten om.
– Det är en ständig fråga för oss, hur mycket flygplatsen får kosta för kommunen, men flygplatsen är avgörande för näringslivet här och för dem handlar det om att tid är pengar. Anställda måste kunna flyga över dagen till ett möte eller snabbt kunna flyga reservdelar till kunder. Då tar tåget för lång tid. Tåget är ett hållbarare val men det handlar även om social hållbarhet, resandet behöver vara praktiskt.
Örnsköldsvik Airport är kommunal men utpekad som beredskapsflygplats. Här menar Jansson att staten behöver backa upp med mer pengar.
– Vi ser positivt på både tåg och flyg men vill att staten tar mer ansvar även för flyget, annars riskerar vi att de kommunala flygplatserna försvinner. Det är frustrerande när vi vet att vi behöver flyget för den industri som finns här.