Fler äldre fortsätter att jobba efter pensionsåldern. En rapport från SCB visar att sysselsättningsgraden i åldern 65-74 år gick från 10 procent 2001 till 20 procent 2023. Vi lever allt längre, mår bättre och har högre utbildningsnivå än tidigare generationer. Det är en utveckling som öppnar nya möjligheter både för individer och för samhället i stort.
Siw Larsson, 71, och Annica Sundin, 72, insåg snabbt att det här med att vara pensionär inte passade dem. Annica jobbade i 36 år på Örnsköldsviks Allehanda innan hon gick i pension vid 63.
– Det var hemskt från första lediga dagen, säger Annica. Jag började rätt snart att hoppa in och jobba på förskola och gjorde det i fem år.
Hon får medhåll från Siw som efter nästan 50 år inom vården gick i pension men sedan fortsatte att jobba extra.
– Det gick ju inte att bara sitta hemma ensam, säger Siw.
I dag finns de båda registrerade hos bemanningsföretaget Veteran-
poolen. Där har de ett antal fasta uppdrag som de kan fylla på om de vill, genom att tacka ja till uppdrag som de tar del av i en app. De tycker om friheten de har i arbetet, och arbetet i sig.
– Vi utför hemstäd, flyttstäd och en del social omsorg till kunder som behöver stöd och hjälp, säger Siw. Det kan handla om att följa med ut för att göra inköp eller andra praktiska saker.
– I vinter ska vi även jobba åt kommunen och bemanna Fritidsbanken i anslutning till Vinterparken, säger Annica. Det är stor variation i arbetet och vi får träffa många människor, både kunder och härliga kollegor. Vi får ta emot så mycket tacksamhet också, både från kunder och deras anhöriga.
Det sociala sammanhanget är en viktig anledning till att de fortsätter jobba men även möjligheten att dryga ut pensionen. Siw och Annica gör ungefär 700 timmar på ett år vilket motsvarar ungefär 40 procent av en heltid. Tack vare att de samverkar på sina fasta uppdrag kan de hjälpa varandra om någon blir sjuk eller behöver vara ledig.
– Vi är självgående och får styra vårt arbete själva så det är annorlunda mot det tidigare arbetslivet. Jag älskade mitt jobb inom vården men kände mig klar inom det yrket, säger Siw.
– Visst får vi kommentarer om att vi fortfarande jobbar men jag är för rastlös och vill att det händer saker, och det blir extra roligt den 25:e varje månad, säger Annica.
Någon plan för när de ska sluta jobba har de inte.
– Man får känna efter hur länge kroppen orkar och det viktigaste, att det fortsätter vara roligt, säger Siw och får medhåll av Annica.