Hand upp, alla som har transistorradio med batterier hemma. När Tommy Sjöberg ställer frågan under föreläsningar är det vanligen glest i luften. Tillsammans med kollegan Karin Jonsson är han verksam inom Civilförsvarsförbundet i Örnsköldsvik vars övergripande uppgift är att informera om och utbilda allmänheten i krishantering – en fråga de av erfarenhet vet vanligen möts av återhållsamt intresse. Men den senaste tiden, med draghjälp av specifika händelser som utskicket av broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” och fenomen som den nyligt uppmärksammade tv-serien ”Nedsläckt land”, har de märkt att engagemanget för samhällsberedskap ökat, inte minst bland unga.
– För många kommuner blev också branden i Västmanland 2014 en aha-upplevelse. Det var den största skogsbranden Sverige sett på decennier. Räddningsledaren Lars-Göran ”Uddas” Uddholm som senare hyllades för sin insats och kommunikation med media förundrades över alla blåa västar som plötsligt fanns överallt och hjälpte till med exempelvis mat och transport. När han senare fick reda på att de var från Frivilliga Resursgruppen pratade han väldigt gott om dem. Det gjorde att många fick upp ögonen för FRG, säger Karin Jonsson.
I Örnsköldsvik är hon ansvarig för att utbilda och mobilisera den lokala grenen av FRG; organisationen vars medlemsutbildning finansieras av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och verkar på uppdrag av kommunen. Huruvida ett lokalt FRG ska inrättas är upp till varje kommun och vid samhällsstörningar är det också kommunen som beslutar om de ska aktiveras eller inte.
Som namnet antyder bygger organisationen på frivilliga insatser; vem som helst kan anmäla sitt deltagande, utbildning i exempelvis hjärt- och lungräddning, brandsläckning, samordning och logistik sker löpande och Tommy och Karin pratar varmt om den gemenskap och kunskap en FRG:are får.
Alla städer har dock inte en lika väl fungerande FRG som Örnsköldsvik. En del ingen alls.
– Kommunen är mycket positiv till FRG och vi har ett otroligt bra samarbete, även med räddningstjänst och andra frivilligorganisationer. Senast vid branden i Brattsjö. FRG är väl förberedda, om något skulle hända i dag kan de mobilisera minst 30 personer på kort tid. Alla bidrar på sitt sätt, bland annat är Nolaskogs skoterklubb guld värd. Och ATV:arna med sin fyrhjulingar för att ta sig fram i terräng, säger Karin.
Förutom allmänna samhällshot som naturfenomen och strömavbrott pekar Tommy på andra specifika för just Örnsköldsvik.
– Vi har exempelvis fabriker, där bränder och farligt utsläpp är riskfaktorer och klorbilar som kör till och från. Vad händer om en kemikaliebil tippar på E4 som går genom stan? Jo, då behöver området utrymmas, konstaterar Tommy.
– Det är där FRG kommer in. Vid en händelse kan kommunen förse områden med nödvatten och öppna vissa trygghetspunkter, exempelvis en skola där utsatta kan få hjälp med mat och värme eller möjlighet att få prata med någon. Då blir FRG:are mest troligt tillfrågade att bemanna platsen, säger Karin.
Men kommuninvånare kan inte förlita sig på att hjälpen alltid kommer vid händelse av kris. Skulle exempelvis elen försvinna en längre tid, förväntas en frisk person klara sig själv.
– Krisberedskap handlar om att förebygga, förbereda, hantera och lära av störningar som kan inträffa i samhället. Vi tar det här arbetet på allvar och uppmuntrar våra medborgare att göra samma sak, säger Anna Widmark, en av kommunens beredskapssamordnare.
God beredskap hemma är av stor vikt, menar hon, så att kommunens resurser först och främst kan riktas till extra utsatta; barn, äldre och sjuka som redan till vardags får kommunens hjälp. Är du frisk och själv klarar din vardag, kan du alltså få vänta längre.
Vad är då grundläggande i vad som anses vara god beredskap? Om några, vet Tommy Sjöberg och Karin Jonsson; i deras gemensamma hem förvarar de nödvändigheter som täcker behovet av vatten, värme och mat för minst 14 dagar. Generellt beräknas varje hushåll klara sig tre till tolv dagar på vad som redan finns i kylskåp och skafferi.
– Om något stort händer töms en affär på en dag. Sedan får du klara dig tills vi får nytt livsmedel. Under tiden behöver du få information om vad som händer och i dag finns radio med både batteri och solceller i vilken det går att ladda mobilerna. En ”heat pal”, som både kan användas som spis och värmekälla, är mycket bra att ha, tipsar Tommy.
– Att ha extra mat hemma är inte bara nödvändigt för att överleva utan också för orken att hjälpa andra. I en krislåda behöver du mycket kolhydrater och fett, brist på mat leder till sämre omdöme, du fryser lättare och får huvudvärk. Kom bara ihåg att byta ut varorna ibland så att allt är fräscht, säger Karin.
Klara krisen – detta behöver du:
Vatten. Dagsbehov för en vuxen är 2-3 liter per dag. Förvara i rena dunkar, mörkt och svalt. Köp vattenreningstabletter på apotek.
Värme. Stearinljus eller fotogenlampa med veke. Nytt är en heat pal; både värmekälla och spis. Använd mössa. Sovsäck och extra filtar. En vuxen behöver 6-8 timmars sömn.
Tvål, våtservetter, handsprit, toalettpapper och sopsäckar. Hygien är av vikt. Avföring kan spolas ner i toaletten med hjälp av en hink vatten. Använd alternativt en kraftig plastpåse i toalettstolen att knyta ihop.
Vevradio och/eller med batterier och solceller. Information ges på SR P4, tv och krisinformation.se.
Övrigt: Fick- eller pannlampa, förbandslåda, silvertejp, tändare, brandsläckare, lista med viktiga telefonnummer, medicinrecept, powerbank som extra strömkälla.
Matförvaring för en person/vecka (i gram):
Konserver av kött och fisk: 1150
Färdiga soppkonserver: 750
Bönor och linser: 265
Fruktkonserver: 730
Pulversoppor: 40 (4 dl)
Potatismospulver: 100
Ris, pasta, nudlar: 500
Havregryn, mjöl, flingor: 350
Torrmjölkpulver: 200 (2 liter)
Olja: 325
Ägg: 50
Övrigt: Rotfrukter, kaffe, te, kakao, buljongtärningar, kryddor och tomatpuré.
Källa: Civilförsvarsförbundet