Vi behöver en repertoar av skottsäkra åsikter att fylla ytliga samtal med, och om vi säger att det är trevligt med sol en sommardag törs vi anta att normalt funtade samspråkare håller med. Och bilen går bra? är en annan harmlös klassiker. Här i Örnsköldsvik utgör hälsningsrepliken Skön vinst i går! ett tredje alternativ, i sällskap med flera snarlika varianter. (När folk kommer in på Statoil under en Modomatch säger de inte hej! utan vad står det?).
Bortsett från sol, bilar och Modovinster är det dock ont om sånt som varenda kotte enhälligt kan tycka om.
Desto lättare är det att hitta sånt som vi alla är rörande överens om att ogilla.
Som skitprogram på tv, reklamavbrotten mellan dem och de skitprodukter reklamen marknadsför
jämsides med löpsedelsrubriker och den där jäkla skvallerjournalistiken bakom rubrikerna.
Alla ovanstående fenomenen har en gemensam nämnare:
Själva syftet med deras existens är att någon ska tjäna pengar på dem.
De fortsätter finnas så länge de är lönsamma och vägen till lönsamhet går via dig.
Ingen av oss älskar reklamavbrott och ingen hyllar en snaskig kvällstidningstext, men ändå läser vi kvällstidningen och köper de produkter vi ser reklam för.
Marknaden anpassar sig efter vad vi lockas av; hur vi tänker, fungerar och reagerar. De tv-program vi inte ser på läggs ner och reklamavbrotten stannar bara så länge vi tittare också gör det. De skitprodukter vi inte köper slutar tillverkas och de tidningar som vi väljer bort slutar tryckas. Artiklar som ingen läser slutar skrivas och skrikiga löpsedlar kommer gå upp i rök den dag när vi inte längre faller för dem.
Det är du, jag och alla omkring oss som ger våra hatobjekt i vardagen sitt existensberättigande.
Därför har jag blivit en himla jobbig typ att konversera ytligt med ute på gatan. De där Modopräglade hälsningsreplikerna funkar fortfarande, men i övrigt ser det tunt ut. Soliga dagar gör mig snorig, jag har ingen bil och på sistone har jag till råga på allt slutat spy galla över reklamavbrott och löpsedlar.
Jag blir nämligen inte kvitt känslan av att det då är mig själv jag hånar.
Vad alla vi konsumenter möts av på den fria marknaden är vår egen spegelbild och den står vi inte ut med.
