Sju av tio kvinnor mellan 45 och 60 år upplever någon gång klimakteriebesvär som påverkar vardagen negativt. Samtidigt saknas tillräcklig kunskap i vården, slår Socialstyrelsen fast. Myndigheten presenterar nu nationella riktlinjer för klimakteriebesvär, för att ge fler tillgång till effektiv behandling och höja kompetensen i vården. Lena Ljungdahl är barnmorska och ansvarig för klimakteriemottagningen på Premicare Hälsocentral. Hon ser riktlinjerna som ett stort steg i rätt riktning.
– De hälsobekymmer som klimakteriet kan innebära för kvinnor behöver tas på allvar och med tydliga riktlinjer får klimakteriebesvären förhoppningsvis högre prioritering, säger Lena.
I riktlinjerna finns bland annat rekommendationer om att kompetensutveckling behöver säkerställas bland vårdpersonalen. Det är särskilt viktigt att kunskapen höjs i primärvården, som på vårdcentraler och barnmorskemottagningar, dit många av patienterna vänder sig.
– På vår hälsocentral har vi barnmorskor under flera år haft en klimakteriemottagning att erbjuda kvinnor mellan 40 och 60 år. Där erbjuds kunskapsbaserade samtal och en personcentrerad rådgivning. Vi samarbetar med läkare, fysioterapeuter, dietister och kuratorer. Vi har märkt ett ökat tryck senaste året men kan endast ta emot våra listade patienter.
I ett pressmeddelande från Socialstyrelsen nämner generaldirektör Björn Eriksson just primärvården och menar att den behöver ta ett större ansvar för att identifiera och behandla klimakteriebesvär.
– När vårdpersonal får rätt kunskap och tid för samtal kan fler symtom uppmärksammas tidigt och fler få tillgång till rätt vård och behandling. Det stärker både livskvalitet och vårdens effektivitet, säger Eriksson i pressmeddelandet.
Riktlinjerna innehåller 11 rekommendationer och delas in i tre områden. Att identifiera, ge råd och följa upp klimakteriebesvär, att behandla med läkemedel och att stärka kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Lena Ljungdahl hoppas att tydliga riktlinjer gör att beslutsfattare prioriterar klimakterievården med de resurser som behövs.
– Det blir intressant att se hur det utvecklas framdeles, säger Lena. Vården är inte jämlik och det behövs kompetensutveckling generellt i hela landet. Jag tror att det blir lättare för kvinnor att söka för sina besvär om det finns en tydlighet i vad som ska och bör erbjudas.