Barn och ungdom

Satsning på barns fritid

Det nya Fritidskortet är på väg att lanseras – och kan förändra vardagen för många barn. Alla familjer med barn i åldern 8-16 får 500 kronor i bidrag medan de mest behövande kan få 2 000 kronor.

Den nya lag, lagen (2025:759) om fritidskort, som träder i kraft 8 september i år möjliggör ekonomiskt stöd för fritidsaktiviteter för barn i åldern 8-16 år. Fritidskortet är inte ett kort du kan hålla i handen. Det handlar om ett stöd till familjer med barn inom åldersspannet på 500 kronor per år och barn. Hushåll med ansträngd ekonomi, som har bostadsbidrag, kan få 2 000 kronor per år.

Satsningen är resultatet av en proposition från regeringen tidigare i år, som riksdagen röstade igenom i juni. Uppdraget att ta fram Fritidskortet delas mellan Folkhälsomyndigheten, E-hälsomyndigheten, Försäkringskassan, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Kulturrådet.

Allt bygger på att föreningar och även kulturskolor ansöker om att få ansluta sig till systemet. Landets kommuner har inget egentligt ansvar men Örnsköldsviks kommun kommer att sprida information och stötta föreningar som vill ansluta.

– Ansvaret ligger hos Folkhälsomyndigheten men vi kommer göra vad vi kan, även om vi inte kan svara på alla frågor, säger Anette Eikelboom Sällström, fritidsintendent och biträdande chef på kultur- och fritidsavdelningen.

I juni intervjuade Aftonbladet socialminister Jakob Forssmed (KD) om Fritidskortet och nämnde att Norge gjort ett liknande test som visade att det främst var familjer med god ekonomi som använde stödet. Enligt Forssmed berodde det bland annat på att systemet var för krångligt. Hur mycket mindre krångligt Fritidskortet kommer att upplevas återstår att se.

Lanseringen är planerad i mitten av september men redan nu finns en hemsida, fritidskortet.se, som ingående förklarar hur föreningar gör för att ansluta och hur vårdnadshavare ska göra när de vill använda Fritidskortet.

– Vi har varit väldigt delaktiga i processen, ställt frågor, deltagit i webbinarium och även efterlyst fler sådana, säger Anette.

– Det är fortfarande lite oklart hur det ska fungera med vissa betalsystem hos föreningarna men jag tror det kommer att bli smidigt och enkelt både för dem och föräldrarna, säger Rasmus Grip, kulturskolechef i Örnsköldsvik.

Trots att Kulturskolan är avgiftsfri i Örnsköldsvik kommer den att ansluta till Fritidskortet. Stödet gäller nämligen även hyra av viss utrustning som instrument.

– Vi har sökt och fått kapacitetsstärkande medel från Kulturrådet och valt att satsa på fler instrument att hyra ut. Fritidskortet kommer hjälpa till att sänka trösklarna för att barn ska hitta till meningsfulla fritidsaktiviteter, säger Rasmus.

 

För att motverka fusk och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet föreslog regeringen, i samband med propositionen om Fritidskortet, en ändring i lagen (2024:307) om uppgiftsskyldighet som innebär att E-hälsomyndigheten ska omfattas av lagens tillämpningsområde.

Det är kostnadsfritt för föreningar att ansluta sig men det finns en hel del krav som ska uppfyllas. Försäkringskassan hanterar ansökningarna och tar beslut om vilka föreningar som kan ansluta.

– Vi gör ett utskick via föreningsregistret och Föreningsbyrån finns här för de föreningar som har frågor, säger Anette. För att nå invånarna sprider vi informationen i våra sociala medier men vi behöver hänvisa deras frågor till fritidskortet.se där det finns en support.

– Det här är ett betalsystem, ungefär som de som används för friskvårdspengar hos arbetsgivare, säger Rasmus.

Vårdnadshavaren får sin ”faktura” för barnets aktivitet från föreningen och loggar sedan in med e-legitimation i tjänsten Fritidskortet för att betala. Pengarna till föreningen betalas sedan ut från E-hälsomyndigheten.

Anette betonar att Fritidskortet för kommunens del är en av många pusselbitar i arbetet med barnkonventionens artikel 31 om vila och fritid. En satsning som omfattar en mängd olika aktiviteter, där flera förvaltningar är inblandade.

– Vi är verkligen positiva till Fritidskortet men det förebyggande arbetet med ungdomars fritid och kultur- och fritidsfrågor är ständigt pågående och grundläggande i samhällsbyggandet, säger Anette och Rasmus håller med.

– Ekonomisk hjälp löser en liten bit men vi behöver jobba på flera sätt för att sänka trösklar och skapa trygghet för ungdomars fritidsaktiviteter. 

Publicerat