Blod behövs alltid och fler borde bestämma sig för att bli blodgivare. Själv har jag funderat många gånger på det, men inte kommit till skott – förrän nu.Men det är inte bara att traska upp till blodcentralen på sjukhuset och be om att få lämna ifrån sig lite av sitt blod – jag måste bli godkänd först. Jag får läsa igenom ett informationsblad och se vad som gäller, och om jag överhuvudtaget kan bli aktuell som blodgivare.
Som tur är har jag varken tatuerat eller piercat mig nyligen, för då hade jag tvingats vänta i ett halvår på grund av risk för blodsmitta. Samma sak gäller om jag besökt något område där det finns malaria. Inte heller har jag nyligen fött barn, för då hade jag behövt vänta nio månader innan jag får ge blod.
Jag får fylla i en hälsodeklaration och en vänlig sköterska ställer några frågor och förklarar hur det går till. Men innan jag blir godkänd måste hon undersöka om mitt blod är okej. Hon tar virusprover, kollar blodvärdet och mina järndepåer – och så får jag reda på vilken blodgrupp jag har.
När allt visar sig vara bra så får jag vänta i fyra veckor på att ge blod för första gången, och då tömmer de mig på 450 ml, ungefär en tiondel av allt mitt blod. Lite spännande är det första gången men allt går hur bra som helst – det gör inte ens ont när de sticker hål på mig – och själva tömningen är klar på 20 minuter.
En liten stund ligger jag kvar och vilar, sedan får jag fika och lite att dricka – och dessutom får jag välja en gåva. Det blir en blodgivar-tshirt, nästa gång tror jag att jag väljer ett tjusigt glas. Jag får också 20 järntabletter som jag ska ta en eller två om dagen för att järndepåerna ska fyllas på.
Sedan tar det fyra veckor innan min kropp har producerat lika mycket blod som jag nyss har gett bort – och det fantastiska är att jag kan göra det här fyra gånger om året, och ända tills jag är 65 år, minst. Men jag känner nu att jag skulle ha bestämt mig långt tidigare så att jag hade kunnat ge mer av mitt livgivande blod.
Kanske kan jag få just dig som läser det här att också bli blodgivare – allt blod behövs!