Du vet, när den plötsligt utbrister Nämen det här var ju konstigt! om något jättevanligt.
Exempelvis när du vid frukosten plötsligt inser att du är på vippen att ta en klunk av ett vitt närings-sekret utsöndrat ur de enorma hängande bröstvårtorna på en råmande 600-kilosbest med fyra magar.
Eller när det går upp för dig att du just skalat något som letat sig ut ur stjärten på en bevingad dinosaurieättling med ägglossning.
En bekant med äggfobi kallar ägg för hönsmens och det är förstås ingen som kan säga emot henne.
Kanske har du också förgyllt den äggande smakupplevelsen med den saltade mixen av ännu fler fosterkapslar; denna gång mjuka små ägg urgröpta från innandömet på en torsk. Mer normalt än så kan det ju inte bli.
Vi är väldigt snabba att peka finger åt skumma fasoner hos andra, men inte alls lika pigga på att se det bisarra i våra egna vanor och traditioner.
Exotismen vid mötet med andra kulturer spänner från fascination till äckel, men utgångspunkten är alltid densamma:
Att det är de som avviker och inte vi. Att vår civilisation är mer civiliserad och att deras konstighet är mer konstig än vår.
Det galnaste vi svenskar har för oss är att se ett gammalt disney-potpurri i repris varje jul, eller hur?
Eller kanske inte.
Ytterst få av ett samhälles personlighetsdrag kan kopplas till någon slags genetisk grundkod för vad som är naturligt mänskligt beteende. Tvärtom stämplas fullkomligt naturliga företeelser som onaturliga i vår superciviliserade västvärld.
Vi ryggar till vid tanken på att dricka den bröstmjölk som rent biologiskt är avsedd för just människor, men vispar gladeligen ner kalvarnas föda i både maträtter och bakverk.
Vi fnissar åt det 1700-tal där fint folk ersatte sitt eget hår med peruk, men finner det rimligt att dagens svenska kvinnor förväntas raka bort sin naturliga kroppsbehåring även på ställen där det är rent hälsovådligt och innebär ökad infektionsrisk.
Vad som väcker förvåning, bestörtning eller rent av äckel handlar mycket mer om indoktrinering än om någon slags medfödd moralkompass.
Samtidigt som vi äcklas av friterade myror och gräshoppor på pinne så äcklas många andra kulturer av hur vi kan få i oss skaldjur utan att börja hulka. Vi ryser vid tanken på marsvin som föda och sörplar i nästa stund i oss inkråmet ur ett tiobent segmenterat monster med klor och tentakler.
Kan du föreställa dig hur sjukt det skulle framstå för oss med bröstimplantat, nervgiftet botox, rökning, sprit, julgranar, surströmming, bakterieyoghurt, svettiga bastubad och inte minst slipsar om inte allt detta redan ingick i vår kultur?
Den tanken kan vara nyttig att packa med sig i på nästa exotiska utlandsresa.
