Den senaste stora resvaneundersökningen i Örnsköldsvik, för att utveckla möjligheterna att resa i kommunen, gjordes 2009. Nu samlar kommunen åter in uppgifter om hur invånarna rör sig.
Skillnaden denna gång är att det sker med GPS-teknik och att ö-viksborna uppger i vilket ärende man lämnar hemmet.
– I en vanlig enkät måste man själv komma ihåg vart man åkt. Nu känner en app av var man varit, den är lite som Google timeline. I slutändan kommer vi att få en värmekarta som visar vart ö-viksborna väljer att cykla, gå, köra bil, åka buss och i vilket syfte – exempelvis till jobbet, skolan, fritidsaktiviteter, service eller besök hos familj och vänner, säger Eva Maaherra Lövheim, trafikstrateg på Örnsköldsviks kommun.
Resultaten ska ge underlag till en långsiktig planering för infrastrukturinvesteringar och den trafikstrategi som visar hur Örnsköldsviks transportsystem ska utvecklas fram till 2040. Åtgärderna kan visa sig bli såväl stora som små, som att bygga om en gata, anlägga en ny cykelbana, flytta ett vägmärke eller ändra en hastighetsgräns.
– På pappret kan en förändring verka liten, men den kan påverka mycket. En ändring från 60 till 40 eller tvärtom kan leda till att folk väljer en annan väg. Kanske blir då bilisterna färre, vilket gör att fler börjar cykla eller gå den sträckan.
Samtidigt finns en begränsning i undersökningen: den visar framför allt hur människor faktiskt reser i dag. Resultatet kommer därför inte ensamt avgöra vad som prioriteras utan vägas samman med annan kunskap. Ett exempel på en sträcka där en lösning redan har efterfrågats är Strandgatan.
– Där tar cykelbanan slut, så den cyklist som kommer från Järvedshållet och vill fortsätta mot Själevad behöver i dag göra en extra runda mot Resecentrum. Man får ha lite lokal kännedom också förstås, säger Eva.
I skrivande stund har omkring 500 personer deltagit. Stoppdatum är satt till 4 oktober. Den som vill vara med kan fram till dess ladda ned mobilappen TravelVu och välja ”Resvanor i Örnsköldsviks kommun 2026”.
I januari kommer därefter en sammanställd rapport. En uppgift Eva Maaherra Lövheim särskilt ser fram emot är hur ö-viksborna rör sig till fots.
– Vi har mätt väldigt lite fotgängare. Vart går folk och hur många är de? Kanske behöver någon gångbana breddas. Arbetet med att göra Sverige mer tillgängligt för personer med funktionsnedsättning har också pågått i många år, så om det är ett stråk med väldigt mycket folk kanske vi av en begränsad budget ändå ska prioritera där flest är i farten.
Vad tror du har förändrats i ö-viksbornas resvanor sedan 2009?
– Jag reagerade på att cyklisterna var 1 procent 2009, det är nära noll. Gissningsvis är de många fler i dag, inte minst har elcyklarna blivit vanligare. Det ska bli intressant att se.