Kraftigt regn visar behov av förebyggande arbete

Västernorrland har drabbats av liknande händelser tidigare, och med ett förändrat klimat behöver vi räkna med att extrem nederbörd kan bli vanligare. Därför handlar den här utredningen inte bara om det som hände, utan också om vad vi kan lära oss och göra bättre nästa gång. Det är så vi bygger ett samhälle som står bättre rustat när extremväder slår till, säger Carin Jämtin, landshövding i Västernorrland.
 
Allvarliga konsekvenser för hela Sverige
De allvarligaste konsekvenserna handlade om människors liv och hälsa, förstörd egendom och omfattande störningar i samhället. Järnvägstrafiken drabbades särskilt hårt. Under omkring en veckas tid var Sverige i praktiken avskuret i mitten för järnvägstrafiken. Trafiken kunde därefter successivt återupptas och var återställd efter cirka tre veckor.
 
Vi vet att kostnaderna för hela händelsen uppgår till minst 263 miljoner kronor, men den verkliga prislappen är sannolikt ännu högre. Alla kostnader har helt enkelt inte gått att fånga upp i utredningen, säger Martin Neldén, beredskapshandläggare Länsstyrelsen Västernorrland.
 
Bättre underlag
Utredningen lyfter flera fysiska och organisatoriska åtgärdsförslag på både lokal, regional och nationell nivå. Bland annat finns det behov av mer detaljerade jordartskarteringar i norra Sverige. Bristande underlag försvårar det förebyggande arbetet mot erosion, ras och skred. Därför bör riskområden prioriteras för mer detaljerad kartering.
 
Västernorrlands geografi och jordarter gör länet särskilt sårbart för höga flöden, extrem nederbörd och skyfall och länet bör därför prioriteras i arbetet med mer detaljerade jordartskarteringar i norra Sverige, säger Carin Jämtin, landshövding i Västernorrland.
 
En annan åtgärd är att utveckla tillgången till aktuella nederbördsdata. Geodatasamverkan är viktig och bra men kan stärkas ytterligare genom att i högre utsträckning dela realtidsinformation om nederbörd. SMHI har väderstationer som ligger utspridda i länet med relativt stora avstånd. Trafikverkets väderstationer ligger betydligt tätare men presenteras inte samlat.  
 
Utredningen pekar på flera förbättringsområden
Myndigheten för civilt försvar har gett Länsstyrelsen i Västernorrland i uppdrag att utreda konsekvenserna av skyfallet 6-7 september i kommunerna Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik, enligt översvämningsdirektivet. Återrapporteringen, i form av denna rapport, analyserar händelseförloppet och konsekvenserna.
 
I arbetet har Länsstyrelsen även tagit hjälp av Mittuniversitet för att göra en djupare analys av själva hanteringen och den samverkan som skedde. Detta eftersom händelsen så tydligt berörde alla nivåer i samhällssystemet och därigenom är extra intressant att granska djupare.
 
En av de åtgärder som Mittuniversitet lyfter i sin rapport är att det finns behov av bättre strukturer för att ta tillvara allmänhetens lokala kunskap och observationer vid kriser. Genom etablerade kommunikationsstrukturer för att dela bilder, filmer och annan information kan tidiga signaler snabbare bli en del av den gemensamma lägesbilden.
 
Utöver de tre åtgärdsförslag som lyfts i detta pressmeddelande innehåller rapporten ytterligare 14 förslag på åtgärder inom förebyggande, skydd, beredskap och återställning. Dessa kan läsas i den fullständiga utredning som publiceras idag.