Vi har stämt träff med Lisbeth Vestin på Linlogen i Brynge kulturområde där hon förbereder för sina åtta kursdeltagare som ska anlända lite senare. Från frö till garn – det är rubriken på kursen där man får lära sig hela processen från sådd, skörd och rötning till bråkning, häckling och spinning.
– Kursen är väderberoende, men är det så att allt är okej utgår jag från att vi är färdiga i september, berättar Lisbeth som vill att fler ska få upp intresset för linet och bevara det fina arv vi har i just dessa trakter.
Här i Sidensjö och Nätra socken producerades under 100 år, 1740-1840, miltals linnevävar av högsta kvalitet. Vävar som var omtalade och eftersökta och som spreds långt utanför Sveriges gränser. Produktionen av premielärft – det finaste linet – ökade kraftigt i det här området under andra halvan av 1700-talet vilket skapade fler arbetstillfällen, inflyttning och befolkningsökning, något som också ledde till att välståndet ökade.
– Linet som kom härifrån trakterna var det finaste som fanns. Jag tycker att det är synd att man inte har lyft fram de kvinnor som jobbade med lin på ett bättre sätt. Härifrån åkte man runt i hela Sverige för att dela med sig av sin kunskap.
I ”Svedbergs loge”, som nu är Linlogen, tröskade man förr. När Lisbeth var med och startade Brynge Kulturförening undersökte de om det fanns möjlighet att bygga en utställning om lin i logen och 2001 kunde den öppna. Därefter har den byggts på och Linlogen fungerar nu som ett lärorikt museum över linproduktion där man kan se hela processen från frö till väv. Här finns också en liten utställning för barn – Musen Lina – som Hanna Eriksson skapat.
Lin är en väldigt stark växtfiber, det har en draghållfasthet som kan jämföras med konstruktionsstål, och linet kan användas till mycket – inte bara till lingarn för att väva linne till exempelvis kläder och dukar. Det används också för isolering och reptillverkning, tack vara sin styrka kan man göra bogserlinor av lin.
– När man bereder lin försvinner 90 procent av vikten, bara 10 procent är spinnbart. Restprodukten kan också användas och jag skulle vilja att man utforskar det mer. Själv använder jag linfiber och jobbar på samma sätt som med papier-maché. Den här är också gjord på lin, och majsstärkelse, säger Lisbeth och visar upp en brun mugg som vid första anblicken ser ut att vara tillverkad av plast.
I kursen som Lisbeth håller i odlar hon tillsammans med deltagarna lin på en liten yta utanför Linlogen, och de som vill får också frön för att odla hemma. När Lisbeth med stor entusiasm berättar om linet och allt man kan använda det till är det lätt att förstå att hon har utvecklat en mycket stor passion för denna ädla kulturväxt.
– Jag blir lika glad varje gång vi tar fram lin, jag blir alltid fascinerad.
Vill man själv prova på att bereda lin så går det bra för grupper att boka in sig, och vill man uppleva natursköna Brynge kulturområde så är ett besök på Hantverksdagarna 11-12 juli att rekommendera.
– Och även om inget är öppet här så är det ett helt fantastiskt område att bara ströva omkring i, säger Lisbeth och blickar ut över nejden.