– Tack, ja det får man säga. Det var omtumlande, jag har en skadehistoria med en spricka i knät så det skulle inte gå. Men något fungerade den dagen.
Du har heltidsjobb och familj och gjorde ditt tolfte vasalopp, hur mycket hinner du träna?
– Jag är med i vuxenföreningen 1Life, det blir mycket stakmaskin på gymmet. Jag försöker optimera 10-15 timmar i veckan, det blir ett väldigt pusslande och schemaläggande med frun, barnen och jobbet på Miva. Man måste fort kunna ställa om och göra annat.
Vad krävs för en sådan här fin placering?
– Bra fråga, allt möjligt. Jag har åkt i elitledet i åtta år, de som står före motionärerna (efter seedning eller genom att placera sig bland de 150 första året innan, reds. anm.). I fjol blev jag 112:a så det här var ju med råge bättre. Då behöver kroppen och skidorna vara med på rätt dag, men huvudsaken är att få kontinuitet i det man gör, ha en plan och lita på processen.
Hur var det att åka?
– Jag tvingades korsa snett över startfältet och hamnade långt bak i starten. Sedan började resan att ta ikapp. Vid första kontrollen i Smågan började jag inse att det gick bra och då fortsatte jag att gnugga på.
Kommer du kunna slå detta om du åker igen nästa år?
– Jag är 41 år, man ska inte bli bättre och bättre men uppenbarligen gick det i år. Jag tar ett år i taget men samlar på mina västar med startnummer. För att få västen med 53 måste jag åka nästa år. Så vi får se!