I veckans nummer och ytterligare två tidningar framöver låter vi klimakteriet ta plats, en del av livet som halva Sveriges befolkning ska passera. Den här veckan besöker vi en klimakteriemottagning där vi får veta mer om vad som egentligen händer i klimakteriet och hur det kan påverka individen som går igenom det.
Klimakteriet är en period i livet som alla kvinnor går igenom och som upplevs väldigt olika. Lena Ljungdahl och Linda
Glans är barnmorskor hos Premicare Hälsocentral där de sedan några år tillbaka bemannar en klimakteriemottagning med samtal och rådgivning för kvinnor mellan 40 och 60.
– Vi mötte så många kvinnor som inte visste var de skulle vända sig med sina funderingar kring klimakteriet, säger Linda. Med vårt genuina intresse för kvinnor i alla åldrar kändes det naturligt att utvidga mottagningen. Vi gick en universitetsutbildning som heter Friskt aktivt åldrande för att kunna möta behovet.
Först och främst vill Lena och Linda betona att klimakteriet inte är en sjukdom vilket är en vanlig missuppfattning.
– Tvärtom är klimakteriet något som säger oss att vi är friska och i dag när vi lever längre är det nästan halva livet som vi befinner oss på ”den sidan”, säger Lena
– Det finns ett stort kunskapsglapp hos kvinnor vilket är förståeligt eftersom det inte har pratats så mycket om det här, säger Linda. Det handlar om kvinnokunskap, att ha koll på vad en menscykel är och vad som är normalt och inte.
På klimakteriemottagningen erbjuds ett 60 minuter långt samtal utifrån hälsa, levnadsvanor och förutsättningar.
– Ett läkarbesök ger dig bara en kvart och det här är komplext. Vi har jättefina och roliga samtal där vi pratar mycket om vad du kan göra själv för att påverka ditt mående, allt är inte löst med en östrogenbehandling, säger Lena.
Det är just den minskade produktionen av hormonet östrogen som på olika sätt påverkar kroppen och ger upplevda symtom som torra slemhinnor, svettningar, ledvärk och svårigheter att koncentrera sig.
– 65-70 procent av alla får symtom och hälften av dem har väldigt besvärliga symtom. Hela 25 procent upplever att klimakteriet påverkar yrkeslivet vilket kan bero på hjärndimma, koncentrationssvårigheter, deppighet eller att sova dåligt, säger Linda.
– Det vi kallar vasomotorsymtom, som svettningar, flushar och sömnstörningar kan behandlas med östrogen men det finns så mycket annat, som håglöshet, viktuppgång, att inte ha samma sexlust, säger Lena. Här pratar vi mycket om vad som går att påverka själv med till exempel kost, motionsvanor, mindre alkohol och minskad stress.
Det pratas mer öppet om klimakteriet nu än tidigare och Lena och Linda märker av att det råder något av en trend.
– Att klimakteriet får trenda är ju fantastiskt, säger Linda. Det är en revolution för den åldrande kvinnan. I vår kultur har hon inte varit så mycket värd men i andra kulturer kallas den här delen av livet den nya våren, där vi går in i något nytt med en annan visdom. Där ser man upp till kvinnor över 50 men i västvärlden har det inte varit så.
Det finns mycket information på nätet om bioidentiska hormoner, något som vården i Sverige inte erbjuder i dag. Lena berättar att de får många frågor om detta.
– Än så länge är det överkurs i det vi har att erbjuda. Vi samarbetar med fysioterapeut, läkare och kurator och utgår från SFOG (svensk förening för obstretik och gynekologi), vars råd baseras på de senaste internationella riktlinjerna omarbetade till svenska förhållanden, säger Lena. Vissa kvinnor kan inte ta östrogen och det kan finnas annat som måste behandlas först som till exempel blodtryck.
Östrogen ges aldrig till kvinnor över 60 år medan kvinnor vars mens upphör helt före 45 års ålder erbjuds östrogen för att minska risken för benskörhet och hjärt- kärlsjukdomar.
– Vi gör alltid en risk- och nyttabedömning och sätter inte in östrogen där det inte behövs, säger Linda. Generellt sett har östrogen fått dåligt rykte men studien som kom för många år sedan, som visade på många risker, har visat sig vara felaktig. Det finns risker men vi ger alltid minsta effektiva dos och följer upp med läkarbesök.
Det finns många missuppfattningar kring klimakteriet och behandling av besvär. Att ta östrogen innebär till exempel inte att man skjuter besvären framför sig.
– Nedstängningen av äggstockarna sker även om du tar östrogen, det är inte så att hormonet stoppar åldrandet på något sätt, säger Linda. Tidigare var fem år gränsen för östrogenbehandling men i dag tar du det så länge du behöver, testar att ta bort det efter en tid och ser om symtomen kommer tillbaka.
– Östrogen ger inte bättre hud, tjockare hår eller viktminskning, förtydligar Lena. En del upplevda symtom har helt enkelt med det naturliga åldrandet att göra. Och sexlusten försvinner inte men behovet och vad man gillar kanske förändras. Är det främst torra slemhinnor i underlivet som besvärar hjälper lokal behandling med östrogensalva. Den kan man fortsätta med hela livet, vi ska inte behöva gå omkring med sveda och klåda där nere, säger Lena.
Individuellt och komplicerat är två ord som väl beskriver klimakteriet och ingen vet i förväg vad som väntar. Förändringen kan också komma med positiva följder.
– Många känner sig tryggare i sin kropp och får bättre självförtroende. PMS och cyklisk migrän försvinner och om barnen har flyttat hemifrån finns mer fritid. Det kan också vara den bästa tiden i livet, säger Lena.