Ekonomi

Halverat elpris i Örnsköldsvik

Nästan halva priset jämfört med för ett år sedan, en konsumtionstopp den 10 juni och större import än export under sju timmar. Här är månadsrapporten om elmarknaden.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden. 

Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – gick upp i juni i elområde 2 som Örnsköldsvik tillhör. Månadspriset var 24 öre per kilowattimme, vilket är 6 öre dyrare än i maj. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 206 öre. För ett år sedan – i juni 2023 – kostade en kilowattimme 52 öre. 

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat. 

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i juni i Örnsköldsvik inträffade mellan klockan 8 och 9 den 13 juni, då kostade en kilowattimme 64 öre. Som lägst var priset i området −42 öre. Under juni var timpriset negativt under 56 timmar. Negativa timpriser har noterats varje månad under det senaste året. 

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

Under juni förbrukades det ungefär 8 600 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär fem procent mindre än snittet för månaden och den lägsta siffran för månaden under de senaste nio åren. Juni är historiskt sett den månad då konsumtionen är som lägst, näst efter juli. 

Den 12 juni konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden. Högsta timvärde uppmättes mellan 11 och 12 den 10 juni.

Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under juni. Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 40 procent från vattenkraft, mer än 30 procent från kärnkraft och runt 21 procent från vindkraft. 

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med april 2024 – har solkraften stått för ungefär 1,9 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten). 

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 1,2 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 70 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid. 

Vindkraften stod alltså för cirka 21 procent av elproduktionen i juni. Det motsvarar ungefär 2 200 gigawattimmar, vilket är mer än samma månad i fjol. Sett till de senaste tolv månaderna har vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+6 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med runt 80 procent.

Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste nio åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. Tittar man timme för timme är händer det att Sverige har nettoimport. Under juni importerade Sverige mer el än man exporterade under sju av 720 timmar. 

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.

Under juni exporterade Sverige mest el till Danmark, medan den största importen kom från Finland. 

Uppgifter om elpriserna kommer från elbörsen Nordpool. Vi jämför bakåt i tiden sedan elområdena infördes 2011.

När det gäller uppgifter om produktion, konsumtion, import och export utgår vi från data som tillgängliggörs via de europeiska stamnätsföretagens organisation Entso-E. Månadsvärden är summerade timvärden. Här jämför vi bakåt i tiden till 2015. 

Entso-E:s data ska finnas tillgänglig en timme efter produktionstillfället. Svenska Kraftnät levererar preliminära siffror hit som i sin tur bygger på prognoser. 

SCB publicerar officiell månadsstatistik om elproduktion, konsumtion, import och export ungefär sex veckor efter månadens slut – då med totalvärden för månaden. Statistiken bygger på en totalundersökning. När det gäller konsumtion rapporterar elnätsföretagen in uppgifter. Uppgifter för produktion inhämtas från elnätsföretagens avräkningssystem eller Energiföretagens webbportal. Solkraft och import- och export sammanställs av Svenska Kraftnät. 

Från SCB hämtar vi uppgifterna om andelen fossilfri och förnybar energi. Här räknas vattenkraft, solenergi, vindkraft och ”kraftvärme förnybar” som förnybara och samma kraftkällor, inklusive kärnkraft, som fossilfri. 

På grund av skillnader i insamlingen skiljer sig siffrorna något åt mellan SCB och Entso-E. 

Publicerat