Handel

Sju av tio är kritiska till kontantfria butiker

Sju av tio västernorrlänningar, 71 procent, tycker att det är dåligt att allt fler butiker slutar ta emot kontanter. Det visar en ny undersökning från Verian beställd av Bankomat. Motsvarande siffra var 76 procent år 2023 och 64 procent år 2022.

– Även bland västernorrlänningar som oftast använder digitala betalsätt finns en insikt om samhällsbehovet av att det ska gå att betala med kontanter. Att kontanter fungerar som betalmedel är viktigt både för människor i digitalt utanförskap och för samhällets krisberedskap, säger Johan Nilsson, marknadschef på Bankomat AB.

Den nya undersökningen från Verian, tidigare Kantar Sifo, visar att 71 procent av västernorrlänningarna tycker att det är mycket eller ganska dåligt att allt fler butiker slutar ta emot kontanter. Motsvarande siffra var 76 procent 2023 och 64 procent 2022.

I hela Sverige tycker 70 procent av befolkningen att det är mycket eller ganska dåligt att allt fler butiker slutar ta emot kontanter.

– Efterfrågan på kontanter minskar stadigt, och då minskar även de ekonomiska incitamenten för privata företag att hantera kontanter. I dag finns bara ett värdebolag i Sverige. Det har gjort det både dyrare och krångligare för handeln att få tag på växelpengar och att lämna in dagskassor, och därför har många handlare slutat ta emot kontant betalning, säger Johan Nilsson.

I mars 2023 föreslog en utredning ledd av Anna Kinberg Batra att det bör införas en lag om att människor ska ha rätt att betala kontant för receptbelagda mediciner. I januari i år tillsatte finansmarknadsminister Niklas Wykman en ny utredning om möjligheten att betala med kontanter. Utredaren Dennis Dioukarev ska redovisa resultatet av uppdraget senast den 31 december 2024.

– Det är rimligt med lagstiftning om att kontanter ska accepteras som betalmedel för mediciner och kanske även för vissa andra livsnödvändiga varor. Men att tvinga alla handlare att ta emot kontanter är inte en bra lösning, då många redan i dag kämpar med sin lönsamhet. I stället bör handeln ta samhällsansvar genom självreglering samtidigt som staten bör införa incitament som gör det mer attraktivt för handeln att hantera kontanter, säger Johan Nilsson.

Publicerat