När kyrkoarkivet i Grundsunda prästgård skadades i en brand 1883 försvann stora delar av ett historiskt källmaterial. Nu har ett idogt arbete resulterat i en bok som försöker pussla ihop berättelsen om människorna och gårdarna i Grundsunda från 1535 till 1950. Bakom detektivarbetet och på uppdrag av Grundsunda hembygdsförening står Per Sundin. I fem års tid har han ägnat omkring två och en halv timme om dagen åt att bland annat gå igenom mantalslängder och domböcker för att återskapa släktförhållanden.
Resultatet, den över 500 sidor tjocka boken ”Släkter och gårdar i Grundsunda 1535-1950”, släpptes 23 september. I den är personer från området sorterade efter fastigheter och fastighetsbeteckningar vilket möjliggör att läsare med hjälp av exempelvis Lantmäteriets ekonomiska karta kan leta reda på var förfäderna en gång bodde.
Men boken är inte bara tänkt för släktforskaren, efterforskningen har också försett Per med flera berättelser från en annan tid. Som att det fanns vildren i trakterna kring Ultrå 1644.
– Det året led en båt skeppsbrott i Skag. Vraket upptäcktes av några ynglingar från Ultrå som sade sig vara ute för att jaga ren. Och då tror jag ju inte att de skulle skjuta på några renar med klippta öron, utan det måste ha varit vildren, säger Per.
Mantalslängderna berättar vilka som bodde på gårdarna och hur hushållen såg ut. Från anteckningar i en dombok – ett historiskt protokoll med bland annat lokala rättegångar, tvister och arvskiften – har Per även fångat historien om en annorlunda ritual vid en skilsmässa 1590.
– Då skrevs det om en man som ville flytta från både frun och Grundsunda, men inte heller då var det bara att skilja sig. Så i
samband med en gudstjänst fick paret utföra en ceremoni och hålla i ett handkläde, vilket jag tror var en handduk. De fick stå på varsin sida medan prästen klippte av den med en sax. Det tror jag inte kyrkan i dag vet om, att det funnits en rit för det där.
Stig Nordström från Grundsunda Hembygdsförening står för bildmaterialet. Vice ordförande Bernt Åke Svensson är nöjd med slutprodukten.
– Jag hoppas att boken skapar ett intresse för bygden. Det är mycket roligt att den sträcker sig så långt fram i tiden, säger Bernt Åke.
Per Sundin hoppas att berättelserna ska göra att fler känner en koppling till platsen och människorna som levt där före dem.
– Att de läser och känner ”oj, skedde det här i Grundsunda?”, nästan som en lokalpatriotism. Jag hoppas att de känner en stolthet, säger Per Sundin.