Här är alla nya e-förslag som skickats in till Örnsköldsviks kommun i juli.
Bygg utsiktstorn på våra höjder
I Härnösand har de Vårdkasen där man kan uppleva en fantastisk utsikt.
I Örnsköldsvik skulle vi kunna ha torn både på Varvsberget och Åsberget.
När vi nu har en så otroligt vacker natur så borde vi väl se till att göra den än mer åskådlig.
Bygg en specialanpassas träningshall för truppgymnastik
Tänk att komma till träningen fylld av förväntan, glädje och nervositet inför att få träna med sitt lag. Men innan träningen ens kan börja måste gymnaster och ledare bära fram flera hundra kilo redskap. Varje träning. Varje vecka. Året runt. Så ser verkligheten ut för truppgymnastiken i Örnsköldsvik idag.
Sveriges största gymnastikdisciplin saknar rätt förutsättningar. Truppgymnastik är idag den största disciplinen inom svensk gymnastik och en av Sveriges största lagidrotter för tjejer. Sporten kombinerar fart, styrka, akrobatik, laganda och precision på hög nivå. Sverige tillhör världseliten inom truppgymnastik, internationellt kallad TeamGym, och sporten växer snabbt både nationellt och internationellt. Trots detta saknar Örnsköldsvik fortfarande en specialanpassad hall för truppgymnastik.
Det innebär att barn och ungdomar i kommunen inte ges samma möjligheter som aktiva i exempelvis; Umeå, Sundsvall, Härnösand och Sollefteå. Där finns redan specialanpassade hallar som gör det möjligt att träna säkert och utvecklas inom sporten.
Truppgymnastik kräver rätt anläggning och är inte möjlig att bedriva fullt ut i vanliga idrottshallar.
För att träna säkert och effektivt krävs bland annat:
- Komplett tumblinggolv med ansatts och tillhörande landning
- Trampetter i olika hårdhet med tillhörande ansatts och höj- och sänkbart hoppbord.
- Höj- och sänkbara landningsgropar
- Fristående yta/golv med speglar
- Hög takhöjd
- Permanenta redskapsuppställningar
- Stora fria träningsytor
- Trampoliner i golvnivå med tillhörande landning
När dessa förutsättningar saknas begränsas både säkerheten och utvecklingen.
I dagens situation går dessutom stora delar av träningstiden åt till att bära fram och ställa undan utrustning istället för att träna. Det innebär mindre effektiv träning och större fysisk belastning på både aktiva och ledare. Om hockeyn hade samma förutsättningar som truppgymnastiken skulle spelarna behöva bygga sargen före varje träning. Om simningen fungerade likadant skulle barnen behöva fylla bassängen själva innan de fick hoppa i.
Det är också en fråga om jämställdhet. Gymnastiken är en av Sveriges största idrotter för tjejer. Nästan 80 procent av utövarna är kvinnor och sporten engagerar tusentals barn och ungdomar över hela landet. Trots det saknas fortfarande rätt anläggningar. När kommunen investerar i andra stora idrotter men lämnar truppgymnastiken utanför skapas en obalans i hur resurser fördelas mellan pojk- och flickdominerade idrotter.
Det handlar därför inte bara om idrott – det handlar om jämställdhet och likvärdiga möjligheter för barn och unga i Örnsköldsvik.
Hallen skulle gynna fler än truppgymnastiken
En specialanpassad hall för truppgymnastik skulle samtidigt kunna användas av flera andra verksamheter och idrotter som har liknande behov, några exempel är:
- Cheerleading
Cheerleading är en snabbt växande sport med avancerad akrobatik, hopp och lyft som kräver säkra landningsytor och specialgolv.
- Parkour
Parkour lockar många ungdomar som inte alltid hittar till traditionella lagidrotter. En anpassad hall skulle skapa säkra träningsmiljöer för hopp, teknik och kroppskontroll.
Med en hall skulle det vara lättare att bredda verksamheten och erbjuda gympa för äldre (65+) och gymnaster med funktionsvariationer. Andra föreningar har vittnat om att sedan de fick en anpassad hall har de lyckats behålla fler aktiva upp i tonåren 15år+, en målgrupp där man annars ser att många trappar av. Då de nu får en hall som känns hemma och rätt redskap ger förutsättningar till säkrare, roligare och mer utmanande träning)
Hallen skulle även kunna användas för:
- motorisk träning för yngre barn
- parasport
- ett tillägg till skolans gymnastikundervisning i samråd med förening/ledare
- rörelseprojekt och lovaktiviteter
Det skulle göra anläggningen till en långsiktig investering i både folkhälsa och ungdomsverksamhet.
Örnsköldsvik behöver investera i framtidens idrott. Idag står många barn i kö till gymnastiken samtidigt som föreningar saknar rätt förutsättningar för att bedriva verksamheten fullt ut. När barn inte får plats förlorar vi inte bara framtida idrottare. Vi förlorar rörelseglädje, gemenskap och möjligheten att ge barn en aktiv och trygg fritid.
En specialanpassad hall för truppgymnastik skulle:
- minska köerna till verksamheten
- förbättra säkerheten
- ge bättre träningsförutsättningar
- stärka flickors idrottande
- skapa möjlighet för fler idrotter att växa
- stärka Örnsköldsviks attraktivitet som idrottskommun
- få fler gymnaster att hålla på med gympa så länge som möjligt
Förslag till beslut
Vi föreslår därför att Örnsköldsviks kommun:
1. Initierar en förstudie kring behov, lokalisering och kostnad för en specialanpassad hall för truppgymnastik och närliggande verksamheter.
2. Utreder samverkansmöjligheter med föreningsliv och privata aktörer.
3. Tar fram ett investeringsförslag för en permanent träningshall.
4. Undersöker möjligheten till extern finansiering, exempelvis genom Allmänna Arvsfonden och andra idrottsstöd.
5. Säkerställer att flickors idrott ges likvärdiga förutsättningar i kommunens framtida idrottssatsningar.
Avslutning
Örnsköldsvik behöver en specialanpassad hall för truppgymnastik ? inte senare, utan nu! Det handlar om säkerhet. Om jämställdhet. Om folkhälsa. Om barns rätt till rörelse och utveckling.
Frågan är inte om behovet finns. Frågan är varför Örnsköldsvik fortfarande saknar en hall för en av Sveriges största ungdomsidrotter.
Anlägg en vattenlekpark i Örnsköldsviks centrum
Förslaget innebär att Örnsköldsviks kommun anlägger en vattenlekpark med markmonterade vattenstrålar i eller i anslutning till en befintlig lekpark eller ett grönområde i centrala Örnsköldsvik.
En vattenlekpark består av vattenstrålar som sprutar upp ur marken i olika mönster och intervaller. Underlaget är gummerat och halksäkert, vilket gör anläggningen trygg och tillgänglig för barn i olika åldrar. Eftersom vattnet kommer direkt från marken och ingen bassäng finns, är anläggningen både säker och relativt enkel att underhålla.
Liknande vattenlekparker finns redan på flera platser i Sverige, bland annat på Kolmården, Astrid Lindgrens Värld och i flera kommuner. Erfarenheterna visar att de är mycket uppskattade och används flitigt under sommarhalvåret.
En vattenlekpark skulle kunna bidra till att göra Örnsköldsvik till en ännu mer attraktiv kommun för både invånare och besökare. Under allt varmare sommardagar finns ett växande behov av kostnadsfria aktiviteter och offentliga miljöer där barn och familjer kan leka, umgås och svalka sig.
En sådan satsning skulle kunna:
- erbjuda en kostnadsfri aktivitet för barn och familjer
- ge möjlighet till lek, rörelse och svalka under varma sommardagar
- skapa en attraktiv mötesplats i stadskärnan
- göra centrum mer levande och öka vistelsetiden för både invånare och besökare
- gynna handel, caféer och restauranger genom att fler väljer att stanna kvar i centrum
- stärka Örnsköldsviks profil som en barnvänlig och attraktiv kommun
- bidra till ökad folkhälsa genom att uppmuntra till lek, rörelse och utevistelse
- vara ett led i kommunens klimatanpassning genom att skapa en svalkande offentlig miljö under perioder med höga temperaturer.
En lämplig placering skulle kunna vara i anslutning till en befintlig lekpark eller ett grönområde i centrala Örnsköldsvik, där många barnfamiljer redan vistas. På så sätt kan vattenlekparken bli en naturlig mötesplats och ett uppskattat inslag i stadsmiljön.
En vattenlekpark skulle vara en långsiktig investering i en mer levande, attraktiv och barnvänlig stadskärna. Samtidigt skulle den bidra till ökad trivsel, stärkt folkhälsa och göra Örnsköldsvik ännu mer attraktiv för både invånare och besökare under sommarmånaderna.
Inför en årlig idrottsgala i Örnsköldsviks kommun
Jag föreslår att Örnsköldsviks kommun inför en årlig idrottsgala där kommunens idrottare, ledare och föreningar uppmärksammas för sina prestationer under året.
Galan bör lyfta fram både elitidrott och breddidrott samt ge utrymme för unga talanger, ledare och ideella krafter. Utmärkelser ska kunna delas ut oavsett idrottens storlek – även mindre sporter och ungdomsidrott förtjänar att uppmärksammas när prestationerna är extraordinära.
Många svenska kommuner arrangerar redan liknande idrottsgalor, vilket skapar stolthet, gemenskap och inspiration för fler barn och ungdomar att engagera sig i idrott.
Jag föreslår att galan arrangeras i Hägglunds Arena, som är en naturlig samlingsplats för större evenemang i kommunen. En årlig idrottsgala skulle stärka Örnsköldsviks profil som en framstående idrottskommun och ge välförtjänt uppskattning till alla som bidrar till kommunens idrottsliv.
Initiera Kommundel Nätra 2040
Bakgrund
Nätradalen visar stark lokal utvecklingskraft genom föreningsliv, företag och Bygdsam Nätradalen. Delar av Köpmanholmenområdet är dessutom klassat som riksintresse för friluftsliv och rekreation samt en del av världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård.
Nya bostäder, trygghetsboenden och aktivitetsparker har skapats inom Bygdsam Nätradalen (Sidensjö), men området Köpmanholmen-Bjästa, saknar en övergripande kommunal plan. Samtidigt finns större satsningar som Stadsdel 2030 och Grundsunda 2030. Nätra behöver motsvarande strategiskt stöd.
Köpmanholmen är formellt tätort, men fungerar i praktiken som en landsbygdsnära kommundel med egna servicebehov och ett näringsliv som skiljer sig från stadens.
Bjästa betecknas som ”Serviceort”, Köpmanholmen som ”Servicepunkt”, se istället Nätra som ”Serviceort” (inkl. Åmynnet och Näske) och fördela resurserna jämt över området.
Utan en tydlig plan riskerar området att hamna mellan stolarna vid resursfördelning.
Inriktning för Kommundel Nätra 2040
Bostadsutveckling:
- flyttkedjor, byggstarter och synliggjorda tomter.
Infrastruktur:
- prioritering av gång- och cykelväg Bjästa-Köpmanholmen samt kollektivtrafik.
- tågstation i anslutning till Botniabanan.
- skärgårdstrafiken/skärgårdsterminal.
Näringsliv:
- samordnad planering av hamn, järnväg, lättare industri och logistik.
- utveckling av besöksnäringen.
Social service:
- vård- och omsorgsboenden, trygghetsboenden, samhällsrum, mötesplatser och föreningsstöd.
Förslag till beslut:
Örnsköldsviks kommun initierar arbetet med Kommundel Nätra 2040 i nära dialog med Bygdsam Nätradalen, lokala föreningar, företag och invånare.
Bygg en pumpbana
Jag föreslår att Örnsköldsviks kommun utreder möjligheten att anlägga en asfalterad pumpbana från Velosolutions på en central plats, inte så långt ifrån stadskärnan. En pumpbana skapar en tillgänglig, kostnadsfri och underhållsfri mötesplats för spontanidrott. Projektet har mycket goda förutsättningar att finansieras via Allmänna Arvsfonden och andra externa bidrag.
Varför en pumpbana nära centrum?
Enkel tillgång för alla: Placering med närhet till stadskärnan gör banan lättillgänglig via cykelbanor och kollektivtrafik för barn, ungdomar och familjer från hela kommunen.
Inkluderande spontanidrott: Banan är öppen för alla åldrar och passar cyklar, kickbikes, skateboard och inlines utan krav på medlemskap eller avgift.
Kvalitet och lågt underhåll: Velosolutions banor håller världsklass, har extremt lång livslängd och kräver minimalt underhåll jämfört med grus eller trä.
Allmänna Arvsfonden finansierar anläggningar som främjar barn, unga och tillgänglighet. Genom att söka medel från Arvsfonden (gärna i samarbete med en lokal förening) samt RF-SISU kan kommunens egen investering hållas mycket låg.
Fler lokala fritidsgårdar behövs – ett alternativ till skärmar och för social utveckling.
Behovet av fler lokala fritidsgårdar i Örnsköldsviks tätort
Barn och ungdomar behöver platser där de kan mötas fysiskt, bygga vänskaper och utveckla sina sociala färdigheter. I dag sker en allt större del av deras umgänge via mobiltelefoner, sociala medier och datorspel. Digitala medier har många fördelar, men de kan inte ersätta den sociala träning som uppstår när människor möts ansikte mot ansikte.
I Örnsköldsviks tätort finns i praktiken endast en fritidsgård – 23:an i centrum. För många barn och ungdomar i Själevad, Domsjö, Järved och Gullänget är den för långt bort för att bli en naturlig del av vardagen. En fritidsgård fungerar bäst när den finns nära hemmet och är enkel att ta sig till på egen hand. Om avståndet blir för stort väljer många i stället att stanna hemma.
Konsekvensen blir ofta mer tid framför skärmar. Skärmar erbjuder underhållning och kontakt, men de tränar inte samma färdigheter som verkliga möten. På en fritidsgård lär sig barn att läsa kroppsspråk, lösa konflikter, samarbeta, ta ansvar och bygga relationer. De får också möjlighet att möta trygga vuxna utanför hemmet och skolan – vuxna som kan uppmuntra, sätta gränser och fungera som positiva förebilder.
En lokal fritidsgård behöver inte vara avancerad. Några soffor, pingisbord, biljard, dart, sällskapsspel och engagerade ledare kan räcka långt. Det viktiga är inte lokalerna, utan att det finns en attraktiv plats där unga vill samlas och där det fysiska mötet står i centrum.
Att investera i fler fritidsgårdar är därför inte bara en satsning på fritid. Det är en investering i barns sociala utveckling, psykiska hälsa, trygghet och framtid. Genom att skapa mötesplatser nära där ungdomarna bor kan kommunen bidra till att minska ensamhet, motverka passivt skärmanvändande och stärka gemenskapen mellan både barn och vuxna i våra bostadsområden.
Starta en enkel turistmottagning
Varje sommar sedan turistbyrån lades ner har jag blivit stoppad av turister som vill ha tips på fina ställen att besöka i naturen, vilka restauranger man rekommenderar och de som gärna vill köpa med sig minnen/souvenirer som är direkt Örnsköldsviksrelaterade.
Kan inte kommunen ha en stuga på torget på sommaren och bemanna den med sommarjobbare som är välutrustade med broschyrer och även kan sälja lokala souvenirer? Sen när hösten kommer så plockas stugan bort för att underlätta snöröjning.
Sänk hastigheten på Industrivägen Husum
Som nyinflyttad med barn på Industrivägen i Husum är vi rädda att vistas på vägen då folk kör, inte bara 70km/h utan oftast mycket mer. Tung trafik har lång bromssträcka och kommer aldrig hinna bromsa för en fara. Vi är nu flera barnfamiljer som bor efter vägen som tyvärr anses vara utanför tätbebyggt område och som därför har den höga hastigheten på 70km/h, medans det några meter bort blir 50km/h. Vägen är dålig, folk kör zick-zack för att akta sig för gupp och gasar på mellan guppen. Det går väldigt mycket djur runt husen, både tama men även mycket räv och rådjur så risk för krock ökar ju markant bara där. Det är helt enkelt en olämplig sträcka att ha 70 på och vi skulle vilja se en lägre hastighet för oss, barnen, djuren och de som promenerar efter vår gata.