Bakgrunden till förändringen är att de krav på sortering av textilavfall som infördes vid årsskiftet fick väldigt stor effekt.
– Ökad återvinning av textilier är en nödvändighet i framtiden, men ett system för insamling, transporter och hantering behöver komma på plats för att det ska fungera optimalt. Så förändringen är välkommen, men det är olyckligt att våra kunder på kort tid får nya bud om hur trasig textil ska hanteras, fortsätter Emil.
Så vad innebär de nya reglerna? I korthet följande:
Hela och rena textilier som kan användas igen ska du fortsatt lämna till second hand eller i PMU:s insamlingsbehållare som finns på alla återvinningscentraler. Det gäller både kläder och andra textilier som väskor, dukar och lakan.
Trasiga, smutsiga eller mögliga textilier ska du slänga i hushållssoporna som restavfall. Det gäller även strumpor och underkläder. På våra återvinningscentraler lämnar du dessa textilier i behållaren för energiåtervinning.
Enklare och bättre för alla
De tidigare sorteringskraven har inneburit höga kostnader för kommuner och ideella second hand-verksamheter, men även onödig sortering för hushållen. Syftet med de nya reglerna är att underlätta för både hushåll, kommuner och second hand-aktörer.
– Målet är fortfarande att så mycket textilier som möjligt ska återvinnas eller ännu hellre återbrukas. Men det kommer att ta längre tid än planerat. Allt som kan bidra till ett mer hållbart samhälle är bra och här behöver vi alla hjälpas åt, säger Emil.
Så kan vi minska klimatavtrycket
Det bästa du kan göra för att minska din garderobs klimatavtryck är att inte köpa lika mycket nya kläder, och att använda de kläder du har under längre tid genom att laga och sköta om plaggen.
I Sverige konsumerar vi i genomsnitt cirka 13–14 kilo nyproducerade kläder och hemtextilier per person och år. Det är en siffra som behöver sjunka för att få till riktig förändring, eftersom 80 procent av våra textiliers totala klimatpåverkan uppstår i produktionsfasen.
– Om du använder ett plagg dubbelt så länge utan att köpa nytt, minskar klimatpåverkan och vattenanvändning med nästan 50 procent, berättar Emil.