Det har gått 90 år sedan man i Örnsköldsvik började planera för ett teaterhus. Mycket har hänt sedan dess – men något teaterhus har det inte blivit. Under många år har diskussionerna om ett kulturhus då och då kommit upp på dagordningen, men av olika anledningar har det havererat.
2007 presenterades storslagna planer på ett kulturhus i inre hamnen, och då talade man om att det kunde stå klart 2011. Även den idén sprack, men nu verkar det däremot som vi är närmare bygget av ett kulturhus än någonsin tidigare.
I somras undertecknade Örnsköldsviks kommun och AMLI Umeå Invest AB ett LOI – letter of intent, en avsiktsförklaring – som innebär att en grupp investerare, under förutsättning att en ny detaljplan fastställs, får möjlighet att bygga ett hotell i det som benämns projekt Vasaparken, där det planerade kulturhuset också ska ligga. En prioriterad satsning i kommunens budget 2026-2028.
I hotellprojektet finns Amlovaa-koncernen och Lillåsidan AB från Umeå, som också har med sig lokal förankring i form av Gästrin Invest AB med Magnus Gästrin som ägare. Gemensamt har dessa intressenter presenterat en plan för att bygga, äga och driva en hotellrörelse i centrala Örnsköldsvik.
– Vi vet att vi idag har 507 hotellrum med totalt 1 005 bäddar i centrala Örnsköldsvik. Beläggningen är väldigt hög och en utredning visar att vi behöver minst 200 rum till, säger Anders Jäger.
Det planerade hotellet i projekt Vasaparken är tänkt att ha just 200 rum, och enligt den aktuella planen blir det 16 våningar högt.
– Får vi klart med en hotellinvesterare så lovar kommunen att bygga ett kulturhus. Det finns en stark vilja från kommunen att det här ska bli av.
I planen man skissat på ska hotellet och kulturhuset kopplas samman med gångar, och man vill även knyta ihop hotellet med den nya simhallen och därmed allt som finns i Paradiset. En sådan lösning skulle innebära att hotellet inte behöver en egen relaxavdelning, som är väldigt dyr att bygga. Samtidigt kommer Paradiset att kunna dra nytta av att hotellets gäster kan nyttja de redan befintliga faciliteterna.
Vad kulturhuset ska innehålla har det funnits många olika åsikter kring. Arkenbibliotekets framtid har exempelvis lyfts, men någon flytt av biblioteket blir det inte. Det får helt enkelt inte plats i kulturhuset.
– Kulturhuset ska ha flexibla lokaler för kultur. Vi har ett starkt kulturliv i Örnsköldsvik men det är mycket som vi går miste om för att vi inte har anpassade lokaler. Örnsköldsvik har tidigare inte satsat på att låta kulturen ta plats i samhällsbyggandet och nu är det dags. Vi behöver lyfta kulturen ytterligare i det samhälle vi redan har, säger kulturstrateg Jessica Dahlbäck.
Kulturhuset ska bland annat ha en stor scen för 1 000 sittande och även en så kallad black box, ett flexibelt scenrum för upp till 250 sittande. Tanken är även att kunna öppna upp för att inhysa stora konferenser, och Anders Jäger berättar att kommunen ofta får förfrågningar om man kan ta emot olika konferenser och evenemang. Jäger kommer också in på kommunens strävan att öka inflyttningen.
– Örnsköldsvik är en mansdominerad stad där industrin och hockeyn dominerat. Men för att skapa en attraktivare stad och locka hit folk måste vi också locka kulturbärare, och det är oftast kvinnorna i familjen som är kulturbärare. Vi från tillväxtavdelningen vill vara med och dra vårt strå till stacken och en viktig punkt är att bygga ett kulturhus i Örnsköldsvik.
En mycket stor kulturbärare är Kulturskolan, som kommer ha en central roll i ett kulturhus. Idag har Kulturskolan lokaler utspridda på olika platser, och de är dåligt anpassade för verksamheten.
– Vi har inte plats med det vi skulle vilja göra. Dansverksamheten kan till exempel byggas ut men vi har ingen plats som är vår egen och det är ett problem. Kulturhuset skulle verkligen möta upp våra lokalbehov, säger kulturskolechef Rasmus Grip.
Ett exempel på hur bristen på anpassade lokaler påverkar verksamheten var när Kulturskolan samarbetade med Örnsköldsviks Musiksällskap i deras storsatsning Carmina Burana. Musiksällskapets orkester fick tränga in sig i Balineum – en före detta simbassäng av litet format – för att öva, och föreställningarna uppfördes i innebandyhallen Skyttis Arena. Det är förstås långt ifrån optimalt. Till våren genomför Musiksällskapet, i samarbete med Kulturskolan och flera kulturföreningar, ännu en storsatsning då man ska spela filmmusik, även då utnyttjas innebandyhallen som konsertlokal.
– Det kostar oss 150 000 att bara bygga upp scenen i Skyttis Arena, säger Rasmus Grip och uttrycker en känsla att kulturhusbygget verkligen blir av den här gången.
– Jag vill se ett mångkulturellt hus där många kulturyttringar ska få plats sida vid sida och där vi kan skapa möjligheter att arrangera i professionella lokaler. Som det ser ut idag kan regionkulturens större produktioner med Scenkonst Västernorrland inte komma hit för att vi inte har en scen som duger. Kommer det hit en liten uppsättning kan man fortfarande använda Nolan eller Folkan, men vi saknar adekvata kulturlokaler för arrangemang som kan locka upp till 1 000 personer.
När Kulturskolan kan flytta in i kulturhuset ser Rasmus Grip att man dessutom kan arbeta betydligt mer med inkludering än man gör idag.
– Vi har exempelvis vår öppna verksamhet med elever från olika samhällsgrupper. Kan vi ha en öppen verksamhet samtidigt som Nordiska Kammarorkestern har en konsert i lokalen bredvid, göra det sida vid sida i samma hus, så vore det fantastiskt.
Vi kommer vara den levande motorn i ett kulturhus, alla dar i veckan, även om det inte är arrangemang på scenen.
Om och när kulturhuset blir verklighet uppstår frågor kring vad kommunen ska göra med de kulturlokaler man idag hyr; Folkan Teater, H1 Sliperiet och Thuleteatern som alla ägs av privata aktörer. Och hur ska kulturföreningar som idag nyttjar de lokalerna göra i framtiden?
– Jag träffar regelbundet de kulturföreningar som vi har uppdragsavtal med och nyligen pratade vi om var vi står med kulturhuset. Vi räknar med att föreningarna vill flytta in sin verksamhet i de här lokalerna men behöver samtidigt ta hänsyn till vad förändringen innebär och föra dialog kring behoven, säger Jessica Dahlbäck, som anser att man genom att samla kulturverksamhet, hotell och konferensytor under samma tak skapar vinster vad gäller hyror och andra kostnader.
– Ett kulturhus är en stor investering men det handlar inte om ett prestigebygge. Jag är övertygad om att vi behöver göra det här, nu mer än någonsin för att skapa förutsättningar för en inkluderande livsmiljö. Vi har ett samhälle där demokratin är hotad och vi går mot exkludering istället för inkludering. En satsning på kultur är en satsning i ett större perspektiv, genom kultur kan vi skapa ett samhälle för alla.
Kultur- och fritidschef Sune Westberg poängterar att kulturhusprojektet inte enbart är en insats i centrum och han lyfter fram Kulturlyftet Örnsköldsvik som är en stor satsning på att stärka kulturen i hela kommunen. Bland annat har betydande resurser lagts på Olympia i Bredbyn.
– Kulturhuset och hotellet är en stor helhet att greppa. Vi har ännu inte landat i hur utomhusmiljön ska se ut och det måste på plats innan ett beslut kan tas. Men nu har vi i alla fall en plats och vi känner oss peppade, säger Sune Westberg.
Anders Jäger uppger också att alla tjänstepersoner inom kommunen är positivt inställda, och detsamma gäller inom politiken.
– Både alliansen och oppositionen är otroligt positiva. Mitt mål är att vi till nästa sommar ska ha tagit fram ett så pass bra underlag att politiken kan ta beslut i frågan, säger Anders Jäger.
Måhända är hans förhoppning att få hotellet eller kulturhuset på plats till 2028 alltför optimistiskt. Men kanske kan vi ha ett kulturhus i Örnsköldsvik 2035 – 100 år efter att en stiftelse bildades för att skapa ett teaterhus.
(Observera att skisserna inte är slutgiltiga, kulturhuset kan exempelvis bli en våning högre.)