Vetskapen om att det varit svårt att hitta rätt inom vården för den som drabbas av minnessvikt, är bakgrunden till det läns-
övergripande pilotprojekt som just nu pågår i Örnsköldsvik. Syftet är att skapa en mer sammanhållen vård för patient och anhörig samt att säkerställa att utredning, påföljande medicinska och andra insatser följer nationella riktlinjer.
Projektet startade hösten 2023, på initiativ från länsledningen HälSam som omfattar Regionen och länets kommuner.
– Vi har något helt nytt på gång där vi spetsar utredningen inom primärvården, bland annat med enklare aktivitetsbedömning och att anhöriga involveras mer, säger projektledare Ann-Marie Westerlund, länssamordnare demens Region Västernorrland.
Orsakerna är flera till att vissa brister, i stöd och information, har skapat otrygghet och ett sökande efter hjälp. Bland annat organisatoriska förändringar, hos både Region och kommun.
– Man har tidigare fått en diagnos och sedan inte så mycket mer. Både Regionen och kommunerna har genomfört omorganisationer utan att tänka på hur det påverkar samverkan med andra organisationer. Det har skapat två världar som har svårt att mötas. I projektet har vi sökt smarta sätt för att spränga hinder i kommunikationen.
Projektet har arbetat fram ett ”multidisciplinärt gränsöverskridande team”. I augusti 2024 började projektet arbeta med patienter som samtyckt till att vara med. Deltagarna erbjuds ett uppföljande hembesök av ett demensteam, fyra till sex veckor efter diagnos. En del i det nya arbetssättet är att förbättra utredningsskedets aktivitetsbedömning.
– Testerna som används vid en demensutredning ger en grov uppskattning av kognitiv förmåga. En enklare aktivitetsbedömning utförd av en arbetsterapeut, ger ökad förståelse för eventuella kognitiva brister.
Det nya arbetssättet bygger på en samordningsrond, där regionens och kommunens personal möts.
– Vi lyfter varje enskild patient och skapar en plan för hur vi bäst kan ge stöd, råd och andra insatser. Efter det gör man en ny plan utifrån behovet av uppföljning. En person som bor ensam kan behöva mer – nyckeln är att man ska bli omhändertagen.
Hembesök och en pärm med all viktig information är två exempel på vad som erbjuds till den som drabbas.
– Den som får en diagnos ska vara trygg och anhöriga ska slippa ringa hundra samtal, vi ska servera den information och det stöd som krävs.
Projektet ser även över stödet för unga anhöriga, nytt är digitala träffar och en retreathelg för unga anhörga.
I februari ska projektet delredovisas för att sedan slutrapporteras i maj. Om det faller väl ut kan det införas i hela länet.
– Min förhoppning är att vi åtminstone får införa det i Örnsköldsvik, där vi ser att det fungerar. Kontakten mellan region och kommun är mycket bättre nu och personalen säger att det inte går att gå tillbaka till som det var tidigare.
Genom hela arbetet har man månat om att lyssna till både personer med kognitiv sjukdom/demens och deras anhöriga. Dialog har förts med flera aktörer och en representant från demensförbundet har funnits med i arbetsgruppen.
I dagsläget går det inte att bota demens och Ann-Marie menar att det behövs en förståelse för att det inte hjälper att stoppa huvudet i sanden.
– Vi kan göra så mycket för att patienten ska få ett bra liv trots sjukdomen. Diagnosen är nyckeln till en massa saker vi kan göra men för att kunna hjälpa måste vi veta att patienten finns. Nya demensläkemedel väntar runt hörnet så jag hoppas att fler väljer att göra demensutredning. Då krävs det ännu mer av vården, så det här arbetet är jätteviktigt.