STADSDEL 2030

"Finns fortfarande frågor"

Beskedet huruvida Lungviks hamnförening och Örnsköldsviks kommun möts i rätten har dröjt. För medlemmarna kvarstår bland annat alltjämt frågan var de ska vinterförvara sina båtar.

Visionerna för Stadsdel 2030 i Örnsköldsvik är stora. Däri ingår dock inte Lungviks hamnförening (LHF) i Lungvik. Innan föreningens arrende med Örnsköldsviks kommun löper ut 30 augusti 2025 behöver LHF ha hittat ett nytt vattenområde för sina båtar och ny mark för vinterförvaring.

När kommunen nu vill ha tillbaka marken är den dock skyldig att hjälpa till, enligt LHF:s ordförande Jonas Karlin. Både med att erbjuda nytt markområde och att kommunen eller annan exploatör bekostar flytten av medlemmarnas båthus. Det enligt vad föreningen säger sig ha avtalat med kommunen 17 april 2007.

– Efter att vi först sa nej till ett arrende på 15 år säkerställde kommunen då att en kommande exploatör skulle ta kostnaden för en eventuellt flytt, för att vi skulle känna trygghet. Med den garantin investerade vi i området och folk har lånat mycket pengar på banken för att köpa nya båthus, säger Jonas Karlin.

Avtalet LHF refererar till hävdar dock Örnsköldsviks kommun inte är giltigt. Vad som tidigare lovats eller inte är därmed på väg att utredas i domstol, i en så kallad fastställelsetalan. Båda parter väntar i skrivande stund på besked huruvida ärendet ska tas upp i tingsrätten.

– Egentligen tycker jag att man löser saker bäst genom att sitta ner tillsammans och hitta problematiken i stället för att strida i en domstol, men vi hade inget annat val. Vi har inte fått till en dialog med kommunen på väldigt, väldigt länge.

En radiotystnad som i så fall nyligen brutits i och med att kommunen erbjudit LHF en tillfällig vinterförvaring på ÖMV:s mark i Bonäset, i tre år med möjlighet till förlängning i ytterligare två.

– Vi fortsätter grunna på det, det finns fortfarande en massa frågor. Vi vill ju överleva långsiktigt och kunna fortsätta med vårt föreningsliv.

Vad vill ni ha för garantier?

– Förra gången fick vi 15 år plus avtalet att en exploatör skulle bekosta eventuell flytt. Det ser jag som långsiktigt.

Och då skulle ni tacka ja?

– Det skulle jag mycket väl kunna tänka mig, men det måste vi ta upp med medlemmarna. Nu snackar vi också om en tillfällig förvaring på land, vi har ingenstans att vara i vattnet efter augusti nästa år. Det är en sak som behöver lösas. Men vad vi förstår blir hamnen kvar på samma plats som i dag, så det finns ju en förhoppning om att vi får vara kvar där och att vi får driva hamnen även efter Stadsdel 2030:s tillkomst.

Magnus Haglund, kommundirektör på Örnsköldsviks kommun, säger så här om flyttvisten.

– Vi delar inte bilden om att kommunen ska stå för all flytt enligt ett hävdat under-
skrivet avtal mellan företrädare för kommunen och hamnföreningen. Var är det avtalet? Det får man gärna visa upp. I min värld är det enda som finns ett uppsagt arrende för att kommunen äger marken vi vill exploatera till Stadsdel 2030. Vi tycker därför inte att det finns något att pröva och att frågan ska avvisas av tingsrätten.

Vad är den bästa lösningen på den här tvisten?

– Jag inväntar nog tingsrättsförhandlingarna gällande den biten. Jag tror att vi kan jobba tillsammans i små steg framåt. Den bästa lösningen är ju att vi kommer överens om en lösning alla parter är nöjda med. Men jag har sagt det förut – det är hamnföreningen som stämt kommunen. Det är kommunens mark och kommunen har sagt upp arrendet.

Jonas Karlin menar att hamnföreningen eventuellt skulle kunna tacka ja till Bonäset om arrendet gäller 15 år plus ett löfte om att en exploatör bekostar eventuell flytt. Är det ett avtal kommunen skulle tänka sig gå med på?

– Vi får invänta tingsrättens dom först innan vare sig vi eller hamnföreningen kan dra i några större växlar. Jag tycker att vi har en bra dialog med hamnföreningen just nu och att det som händer med Bonäset är positivt.

I händelse av att tingsrätten inte väljer att pröva ärendet säger Jonas Karlin att Lungviks hamnförening har fler vägar att gå.

– Då tar vi det med vår advokat. Det finns andra saker att prata om, hur man skulle kunna ta ärendet vidare och vad
nästa steg blir, säger Jonas Karlin.

Publicerat