Den hållningen har företaget haft sedan 1997 då fruktlösa försök gjordes för att vidga
industriytorna i stadskärnan. Lösningen blev så småningom att delar av verksamheten flyttades till Svedjeholmen och sedan dess har en fullständigt flytt varit på tapeten mer än en gång.
– I närmare 25 år har jag på ett eller annat sätt varit inblandad i det här ärendet. Under årens lopp har det ibland inte varit läge för oss på grund av konjunkturen och ibland på grund av kommunens ekonomi, säger Reinert Svensson och fortsätter:
– Annat som fördröjt processen är bland annat alternativa dragningar av Botniabanan och verksamhetstillstånd från länsstyrelsen.
Ärendet är alltså en riktig så kallad långbänk som diskuterats med jämna mellanrum och lika ofta placerats i malpåse. Men 2005 var året då diskussioner och visioner var riktigt nära att bli verklighet.
– När vi höll på med Vision 2008 och Världsklass 2015 var vi tvungna att ta tag i några större och svåra frågor där en tung industri mitt i stan var en av dem. Både vi och företagsledningen var överens om att vi hade ett bra koncept att arbeta efter, berättar Peter Holmqvist, kommunens tidigare näringslivs- och tillväxtchef.
Tillsammans med dåvarande kommunalrådet och ordförande i kommunstyrelsen; Elvy Söderström, fick han uppdraget att föra dialogen med industriföretaget om att flytta verksamheten.
– Då gav kommunen oss ett i flera avseenden seriöst bud som från vår horisont inte fanns anledning att ifrågasätta, berättar dåvarande platschefen Tommy Persson.
En arkitekt i Stockholm fick uppdraget att göra en visionsskiss och enligt Peter Holmqvist sneglades det mot ett liknande ärende i norska Trondheim där en tyngre industri flyttat från centrum.
– Där har man behållit stora verkstadsbyggnaden, gjort diverse justeringar och låtit lägenheter, restauranger och affärer flytta in, berättar Peter Holmqvist.
Men trots kommunens erbjudande blev det ingen flytt. Ägaren; den finska koncernen Outokumpu, hade vid den tidpunkten och i lågkonjunktur inte finansiell styrka för egna rationaliseringssatsningar, vilket innebar att ärendet än en gång blev vilande.
Nu, snart 20 år senare, görs nya försök att få ord att bli handling. Det har utmynnat i att parterna; kommunen och OSTP, nyligen undertecknat ett nytt så kallat letter of intent; en avsiktsförklaring för att skapa ramar för kommande förhandlingar inför ett slutligt avtal.
Men om ärendet är närmare målgång jämfört med 2005 står än så länge skrivet i stjärnorna.