Samhälle

Klimakteret - att se helheten

Ulrica Sundqvist och Linda Korsvall, yogalärare respektive fysioterapeut, delar ett starkt engagemang för kvinnors hälsa i klimakteriet. Det handlar om kroppen, att landa i den och att se helheten.

När Ulrica Sundqvist för några år sedan drabbades av mycket oros- och katastroftankar, blandat med känslan att vara värdelös, anade hon att det var något som inte stämde.

– Det kunde vara så en period och sedan kom två veckor då allt var bra. Från vården sa de att jag nog var utbränd men jag fick det inte att gå ihop, att det skulle gå över ibland och så komma tillbaka. Det var jättejobbigt att känna att något var fel på mig, ibland tänkte jag att jag höll på att bli psykiskt sjuk.

Ulrika började forska i vad det kunde bero på och besökte till slut en gynekolog för en undersökning.

– Jag fick svara på tusen frågor och fick svaret ”du är i klimakteriet”. Jag blev så oerhört glad, att äntligen få en förklaringsmodell, säger Ulrika.

Hon bestämde sig för att fira det här med att vara i klimakteriet med kollegorna på jobbet men de var inte riktigt med på banan.

– Då insåg jag att det här pratar vi inte om så jag bestämde mig för att ta reda på mer och utbilda mig. Jag ville skapa ett forum för kvinnor att prata, att genom yogan vara i sina kroppar och att reflektera. Vi ska vara stolta och fira att vi tagit oss till klimakteriet!

Linda Korsvall har yogat hos Ulrika i många år och det var när Ulrika delade med sig av sina planer på klimakterieyoga som de insåg att Linda kunde bidra med kunskap som fysioterapeut.

Det var under sin utbildning som Linda blev intresserad av klimakteriet och kvinnohälsa.

– Vi skulle göra ett grupparbete och blev tilldelade ämnet ”hur ska man träna när man blir äldre”. Det kunde vi redan en del om men hur man ska träna i klimakteriet kändes intressant.

Den första kursen med klimakterieyoga är i gång och Ulrika är överväldigad av mottagandet.

– Det är så fint att se kvinnor som inte känner varandra öppna upp och dela med sig från första stund, säger Ulrika. Vi pratar så mycket så vi hinner nästan inte yoga. Det är viktigt att inte känna sig ensam, att få lyssna på någon annan och känna igen sig. Vi kvinnor bär på så mycket kunskap som vi kan dela med varandra.

– Här skapar vi en skyddad miljö som gör det lättare att prata öppet än i många andra sammanhang, säger Linda.

Som fysioterapeut möter Linda ofta kvinnor med diffusa symtom, som besökt läkare utan att få en diagnos eller behandling.

– Inom vården jobbar vi evidensbaserat, det ska finnas forskning på allt och det blir ett problem när det gäller klimakteriet, eftersom det inte har forskats på det tidigare. Det har ansetts för svårt eftersom kvinnors hormoner varierar så mycket men det är ju just därför det är så viktigt, säger Linda.

– Den där rädslan att det är något fel på en leder i värsta fall till depression. Det är så skönt att få känna att det inte är fel och det finns så mycket vi kan göra själva med mat, träning och återhämtning. Och, det är lika okej att inte vilja ta hormoner som att vilja göra det, säger Ulrika.

Klimakteriet liknar på många sätt att hamna i tonåren, bland annat i behovet av vila och återhämtning.

– Hormonförändringar sätter det sympatiska nervsystem i obalans så att kroppen hamnar i ett stresstillstånd. Vi accepterar att tonåringar behöver vila och sova mycket när det händer så mycket i kroppen. Det behöver vi göra även i klimakteriet, säger Linda.

– Vi behöver lära oss att komma till vårt lugn och ro-system, det handlar om självomsorg de lux, fyller Ulrika i. I slutet av min kurs får deltagarna göra sin egen hållbarhetsplan, tänka igenom hur de kan gynna sitt framtida jag, vad de behöver om fem, tio och tjugo år. Alla är olika, det finns ingen quick fix och behoven förändras över tid.

Klimakterieyogan innehåller sex träffar utifrån olika teman. Linda är med vid första träffen och pratar om vad som händer i kroppen. Ökad risk för benskörhet är en sak som följer med åldrandet och klimakteriet.

– Styrketräning är bra eftersom vi tappar muskelstyrka men det finns en annan kraft i det också, att känna att här står jag och kan lyfta de här tyngderna. Det är ett sätt att hitta in i kroppen men du behöver hitta det som passar dig, det kanske är yoga eller en promenad, säger Linda.

Det är i viljan att se helheten som de möts, yogin och fysioterapeuten. För dem är det en självklarhet att se hela människan, i yogastudion så väl som i vårdens besöksrum.

– Vi är på väg mot mer helhetssyn inom medicinområdet och jag tror att fysioterapeuten är en viktig del i detta, säger Linda.

– Som certifierad klimakteriecoach har jag klimakterieglasögonen på mig i allt jag gör, säger Ulrika. Vi är alla en del av en helhet, det här ämnet berör oss alla.

3x5 för ökad livskvalitet

Att lägga till små rutiner i vardagen, i samband med andra rutiner, kan göra stor skillnad under klimakteriet. Öka din livskvalitet genom att addera tre enkla rutiner på fem minuter vardera i din vardag. Det ger dig 15 minuter om dagen som har stor effekt på både fysiskt och mentalt välbefinnande.


1. Fem minuters andningsövningar för stressreducering
När: På morgonen eller när du känner dig stressad.
Hur: Sätt dig bekvämt, stäng ögonen och fokusera på långsam, djup andning. Andas in genom näsan, håll andan en kort stund, andas ut genom munnen och upprepa.


2. Fem minuters mjuk yoga för flexibilitet och välmående
När: Efter att du har vaknat eller före sänggåendet.
Hur: Fokusera på mjuka stretchövningar som sträcker ut rygg, nacke, höfter och ben. Att bibehålla flexibiliteten kan minska stelhet och smärtor, som är vanliga problem under klimakteriet. Det kan också bidra till bättre sömn och mindre ledvärk.


3. Fem minuters mindfulness-paus för känslomässig balans
När: Mitt på dagen.
Hur: Ta en kort paus från dina sysslor, sätt dig i stillhet och fokusera på nuet. Det kan vara så enkelt som att observera ljud, känslor i kroppen eller dina tankar.

 

TRE SÄTT ATT LANDA I KROPPEN

Häldunsar
Gå upp på tå, dunsa ner hälarna mot golvet. Utför rörelsen i lugn takt, känn kontakten med underlaget. 40 häldunsar/dag hjälper dessutom till att förebygga benskörhet.


Sucka
Ta ett djupare andetag, gärna in genom näsan och sucka sedan ut luften genom munnen. Ett effektivt sätt att nå kroppens lugn och ro-system.


Spänn på/av
Fokusera på en kroppsdel, till exempel händerna. Knyt nävarna hårt, känn spänningen under några sekunder och slappna sedan av. Notera skillnaden mellan spänd och avspänd. Utforska olika delar av kroppen – kan du spänna och slappna av i knävecken, hårbotten, öronen?

Publicerat