Hur kommer det sig?
– Någon tipsade om mig så produktionen hörde av sig och uppmuntrade mig att söka. "Vad är det värsta som kan hända", tänkte jag och svarade på ett formulär med jättemånga frågor. Jag fick göra en video när jag sjöng och spelade och en när jag presenterade mig – det tog tid! Jag tänkte Gud, det tar aldrig slut. Sedan gallrades ansökningarna ut och jag fick göra en digital audition, live – men inte för den riktiga juryn – och därefter blev det tyst jättelänge. Jag hann tänka att jag inte passade men plötsligt kom ett mejl: "Välkommen på audition i Stockholm". Det var i april.
Hur var det?
– Jättenervöst. Ack, så många gånger jag suttit framför tvn och tänkt "hur svårt kan det vara". Men att ställa mig framför fyra råproffsiga yrkesmänniskor i branschen; jag var så på spänn att jag knappt åt och drack på hela dagen.
Vad säger du om juryns respons?
– De var både positiva och hårda. Jag hörde allt de sa men var så spänd på att få ett ja eller nej, de kan verkligen dra ut på grejerna och göra det dramatiskt – att vänta på Pegs avgörande kändes som en evighet. Sedan släppte stenen och allt kändes skitbra.
Vad hände sen?
– Det som inte kom med i tv var att Per Lernström frågade hur jag skulle fira. Jag svarade "dricka kaffe", jag hade inte druckit på hela dagen och var så sjukt sugen. Efteråt gick vi ut och åt och jag la mig halv åtta.
Hur mycket hejarop har du fått?
– Från överallt, det är skitkul. Jag blir så glad att läsa alla kommentarsfält. I lördags lirade jag på Statt när ÖSS firade 150 år och efter att mitt inslag sändes på tvn: Föreställ dig då ett konstant ringande i mobilen fastän det inte ringer, utan att det bara är uppdateringar på sociala medier. De har varit ett hav att gå igenom.
Hur ser schemat ut för dig nu?
– Nästa steg är slutaudition och det är redan inspelat i samband med audition. Jag vet inte när det sänds med det torde inte vara så långt bort.