Trots att räntorna är på väg ned och att inflationen går åt samma håll så visar senaste barometerindikatorn från Konjunkturinstitutet att vi i Sverige ligger kvar på ett något dystrare stämningsläge än normalt.
Barometerindikatorn ger varje månad en bild över det aktuella konjunkturläget och den bygger på undersökningar där företag och hushåll får svara på frågor om nuläget och framtidsutsikterna i ekonomin. Genomsnittet ligger på 100, siffror över 100 betyder att stämningsläget i ekonomin är starkare än normalt men nu ligger vi på 94,7 – således en situation som ser lite mörkare ut.
Men hav tröst – det har sett betydligt sämre ut. I april 2020 låg vi på 61,4 då covid-pandemin just hade fått grepp om Sverige, och kollapsen efter IT-boomen kring millennieskiftet gjorde att vi var nere på 84,4 i juli 2001.
Inflationen – alltså hur mycket konsumentpriserna ökat under en 12-månadersperiod – var i juli 1,7 % enligt KPIF (konsumentprisindex när man tagit bort effekterna av ändrade bostadsräntor). Alltså lägre än Riksbankens mål på 2 %. Vi behöver bara gå tillbaka till december 2023 för att hitta inflationssiffror på över 10 % – och då var det 33 år sedan senast vi i Sverige hade så hög inflation.
Högsta inflationen i världshistorien ska för övrigt ha uppmätts i Ungern i juni 1946, ofattbara 41,9 kvadriljoner procent, vilket medförde att priserna dubblades var 14:e timme. Då var det garanterat dystrare än normalt.
När det gäller ränteläget sänkte som bekant Riksbanken nyligen styrräntan till 3,50 %, och fler sänkningar är att vänta i år. Detta lär förstås glädja alla som har lån att betala. Från mars 2015 ända till december 2019 låg styrräntan på minus och många började nog tro att det var normalt att räntan var så låg att den faktiskt inte fanns. Men så är det förstås inte.
Går vi tillbaka till 1980- och 90-talen låg räntenivån i Sverige på mellan 10 och 13 %. När jag köpte min första lägenhet tog jag ett banklån med en ränta på 15 %. Det var normalt då, i mitten av 80-talet. Och alla som var med hösten 1992 minns väl när Riksbanken pressade upp räntan till 500 % i ett misslyckat försök att försvara kronkursen. Då var det dystrare än normalt.
Siffror från Tillväxtanalys visar att antalet konkurser i juli var 14 % högre än samma period 2023, och det högsta antalet konkurser i juli månad sedan 1996. Det visar förstås på att konjunkturen inte är särskilt positiv. Något som även vi på 7an märker av, med lägre annonsförsäljning vilket medför att du just nu får tunnare tidningar att läsa.
Om det är dystrare än normalt vet jag inte. Kanske är det läget just nu som är det nya normala?
Då kanske vi kan tänka på att det alltid finns de som har det betydligt dystrare än vi här i Sverige.