Hundar

Nosar upp föroreningar

Användning av hundar för att spåra narkotika är allmänt känt men hundar kan även spåra och markera föroreningar. Ett arbete som kräver nära samarbete mellan hund och människa.

När Tomas Gustafsson öppnar hundburarna och släpper lös sina hundar Holly och Tia börjar de genast virvla runt med nosarna mot marken och glatt viftande svansar.

– Kom hundar, säger Tomas lugnt och får dem att sitta fint för fotografering.

Ettåriga Tia löper och får vända tillbaka till bilen medan hennes mamma Holly, sex år, sitter alldeles stilla och väntar på att få börja arbeta. För Tomas och hans hundar handlar uppdragen oftast om att söka efter föroreningar eller narkotika. Ett projekt initierat av Sveriges lantbruksuniversitet, där hundar skulle testas i att söka föroreningar, ledde till utbildning och certifiering på Jens Franks Scandinavian Working Dog Institute. Uttagningarna var tuffa, av 60 hundar i första uttagning blev Holly en av fyra som kom med.

Hundar har funnits med länge i Tomas liv och han har alltid låtit dem jobba. Själv arbetar han hos RISE Processum, som forskare inom kemifältet.

– Jag lockades av att lära hundarna söka och hitta på molekylnivå, det är en bra kombination av mina intressen, säger Tomas.

Som mest har Tomas haft fem hundar men numera får Holly och Tia all husses uppmärksamhet. De är av rasen engelsk springer spaniel som hör till gruppen stötande och apporterande hundar, med stor arbetslust, följsamhet och vilja att vara till lags.

– Det är en ihärdig hund som måste få arbeta, annars blir de smått tokiga. Jag tränar hundarna dagligen, de ska alltid vara på hugget och de ska orka jobba åtta timmar varje dag om det behövs.

 

Föroreningshundar

används på mark där det legat kemtvättar och industrier som använt klorerade lösningsmedel. Tomas skulle vilja få fler jobbuppdrag än några per år som de fått hittills.

– Med hundarna blir det mer kostnadseffektivt eftersom vi kan skynda på saneringen. Metoden är rätt ny och okänd men förhoppningsvis ökar intresset när fler vet att den finns.

En hundleksak i rött gummi används för att träna hundarna och är också den belöning de får när de hittat något. Den kallas röd kong och gummit har en speciell doft.

– När Holly hittar kongen, eller ämnet hon är tränad på, ska hon sitta helt stilla och titta på det hon hittat. Mycket av träningen handlar om att hon inte ska bli störd av det som händer runt om henne.

Holly behåller sitt fokus och tittar intensivt på kongen trots att Tomas rör sig runt henne, klappar på sidorna och lyfter upp hennes bakdel. Han förbereder ett sök efter narkotika genom att placera ut en liten plastring som legat nära cannabis och ber Holly att söka. Hon jobbar intensivt längs med väggen, för nosen upp och ner. Snart stannar hon till, sätter sig blickstilla och tittar intensivt där plastringen är gömd.

– Jag kastar kongen till henne som belöning. Utmaningen är att hålla det här fokuset genom hela arbetet, uthållighet är viktigt. Det svåra är inte att hitta utan att inte hitta. När hunden inte hittar något krävs det pannben att fortsätta fokusera och söka, även hos mig som hundförare.

 

Nästa övning är ett marksök där Tomas placerar ut pellets som innehåller en kemikalie. Nu jobbar han med koppel för att kunna styra Holly som söker i serpentiner. Säkerheten är viktig när hunden arbetar.

– Själva markeringen gör att hunden inte kommer åt materialet den söker. Hunden sätter sig och rör sig bakåt vilket gör att den kommer längre i från jämfört med om den skulle sätta nosen mot materialet.

Hundarna är tränade att gå med gummerade skor eller strumpor för att skydda tassarna där det kan finnas glas eller annat vasst.

– Vi tränar också hundarna att inte äta något de hittar och inte heller något annat som kan finnas i miljön. Även höga höjder och trånga utrymmen kan utgöra faror.

Två gånger per år åker Tomas med hundarna till Holland för att träna i samarbete med Jens Frank.

– Det är svårt att arrangera bra träning på riktig narkotika i Sverige och det samma gäller föroreningar och fladdermöss.

Hundarna används för att söka döda fladdermöss och fåglar runt vindkraftverk, i syfte att räkna hur stor dödligheten är.

– En hund gör det sökjobbet mycket snabbare än människan. Fladdermöss är väldigt små djur och när de ligger på marken misstas de lätt för ett torrt löv.

Det finns utmaningar i träningen av hundarna. Vintertid kan det vara svårt att hitta bra lokaler att träna i. För att variera träningen krävs en hel del kreativitet.

– Det kan kännas roligare att träna på det hunden är bra på, det som är lätt och där jag får belöna en glad hund ofta. Men det är det svåra vi behöver träna mest på, säger Tomas.

Publicerat