Höga Kustens berg och skogar ramar in gården vid havet i Sund, Docksta. Hit flyttade finsnickare Moa Ott med sin familj våren 2023. Hon växte upp i Stockholm, har bott större delen av sitt liv i en stad men alltid känt en stark längtan till skogen. Kärleken till skogen kommer från rötterna i Västerbottens inland där hon spenderade mycket tid som liten.
– Jag har alltid velat norrut och när jag träffade min sambo Stefan, som kommer från Prästmon, upptäckte jag att det finns ett södra Norrland och en kust här. Jag hade ju alltid passerat sovande på tåget, säger Moa.
I dag utgår hon från Sund, erbjuder täljkurser och jobbar med specialbeställda möbler. Bland annat för designduon Matsson Marnell.
– Jag nischade in mig direkt efter min utbildning och jobbar med konstnärer där jag snickrar utifrån deras idéer men jag har även gjort egna offentliga utsmyckningar. Det tilltalar mig att jobba mer slöjdigt och konstnärligt.
Förutom i sina kurser delar Moa med sig av kunskap och inspiration i bokform. Två titlar om snickeri och att tälja har det blivit hittills och hon skriver på en tredje. Täljandet är det som ligger Moa närmast hjärtat, allra helst täljer hon köksredskap som till exempel skedar.
– En sked innehåller mycket av det jag vill åt i täljandet. Från att hämta materialet och planera utslaget ur stammen till att se var i ämnet skeden ligger, hitta ådringen och sedan tälja fram formen.
Hon ser det som en förmån att få arbeta med hantverk, i en tid när många jobbar med sådant som det inte går att ta på.
– För mig är det så när jag skriver på en bok, det är så långt fram i tiden som boken är här. När jag täljer ger varje täljtag resultat i min hand, jag får direkt belöning. Kopplingen hand, hjärna och föremål, att det blir något, ger en tillfredsställelse som ingenting annat men i dag är många av oss distanserade från den känslan.
Skogen är platsen där Moa hämtar sitt material. Behöver hon mycket virke hämtar hon från familjens skog i Västerbotten men hon har även ”fått sig” en skogsägare i Sund som låter henne hämta material i närheten. För Moa är skogen mer än bara en källa till material.
– Jag tror att skogen betyder mer för oss människor än vi tror, på ett plan vi inte kan sätta fingret på. Kroppen reagerar, det rör vid urmänniskan i oss eftersom det är en miljö vi alltid har levt i. Särskilt här i Skandinavien, hela Sverige är ju en skog förutom där det är fjäll. Vi behöver skogen mer än vi själva förstår och det är så lätt att vi tappar det där, särskilt i en stad. Visst finns det parker men där är det människan som har bestämt hur det ska se ut.
Moa ser samma betydelse i hantverkandet liksom i matlagning från grunden. Saker vi människor alltid har gjort, som vi lätt tappar bort men kommer nära när vi till exempel använder redskap som händer har skapat.
– I en gammal träslev som någon täljt finns själen kvar liksom alla timmar som lagts ner. De syns i varje täljd fasett, det är verkligen människa till människa via föremålen.
Många vill lära sig tälja, det som började som en trend verkar vara här för att stanna. Moa har planer på att erbjuda kursverksamhet hemma i sitt blivande snickeri med boende i gårdshuset.
– Jag vill bygga mitt universum här, det ger mig så mycket tillbaka att få lära ut. Jag tror att det finns en oro att kunskapen försvinner med generationerna som gjorde det här i sin vardag. Nu inser vi att det ligger på oss att ta det vidare och att vi behöver det för att må bra.