KARINS GÅVA delas ut under tre år, ett rejält tilltaget stipendium som kan sökas av medlemmar i Örnsköldsviks Kollektiva Konstnärsverkstad, ÖKKV. Det här är andra året som stipendiet delas ut och nu går det alltså till Rebecca Sharp, född 1989 i Stockholm och uppvuxen i Skåne. Så sent som i vintras blev hon medlem i ÖKKV.
– Jag visste inget om Karin Sjödin tidigare men när jag sökte stipendiet kollade jag förstås upp henne, säger Rebecca, som förra veckan fick motta Karins gåva i hennes gamla hem på Villagatan. Ett hus som Byggsigurd förvandlat till en co living-byggnad där elever vid Musikmakarna bor.
Konstnär Maria Lagerborg, som fick förtroendet att ta hand om Karin Sjödins konst, delade ut stipendiet och berättade även om Karins konstnärskap.
– Karin hade en devis: ”Skildra glädje i konsten. Var glad så kan du glädja andra.” Jag vill att hennes konst ska få upplevas och den finns nu på olika platser i regionen och i kommunen. Det är också ett fint initiativ från Anders Nordin, Byggsigurd, att placera ut hennes konst här i huset.
Här hänger nu bland annat en del abstrakta bilder i olika tekniker, där Karin inspirerades av franske färgstarke konstnären Maurice Estève, och några av Karins akvareller som hon gjorde när hon skildrade ishockeymatcher.
– Karin intresserade sig också för cirkulärt återbruk i sitt arbete och hon lärde sig även att programmera på 1990-talet och utforskade de digitala verktygen för att skapa konst, berättar Maria Lagerborg, som sitter i juryn för stipendiet tillsammans med konstnärskollegorna Peter Lundström och Åke Hultman.
I motiveringen till stipendiet kan man läsa att Rebecca Sharp ”har ett nyfiket och mångfacetterat konstnärskap under utveckling. Stipendiet gör det möjligt att med studier och arbete i verkstan på ÖKKV vidare utforska keramikens möjligheter och begränsningar, både fritt och experimentellt och på ett säkert och hållbart sätt.”
– Jag skulle nog inte våga kalla mig keramiker än, säger Rebecca, vars examensarbete ”Instar” är en fantasifull skulptur av stengodslera och nedbrytbar bioplast. Verket visar en process av kontroll och kollaps och Rebecca ser det som ett självporträtt, men även ett porträtt av vår tid.
– Man kan beskriva Instar som det stadium då insekter ömsar sin hud. Jag jobbar mycket med transformation och jag fastnade för lera. Den har både sina begränsningar och förutsättningar, det gäller att kunna släppa kontrollen.
Rebecca har sin första separatutställning till hösten i Galleri Alva på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Med det generösa stipendiet Karins gåva förbättrar hon nu sina möjligheter att skapa en riktigt sevärd utställning.