Det ska säga direkt: Linedance är mycket mer än bara country. Det är flera deltagare noga med att påpeka när 7an besöker Gnistan i Gullänget, där tillresta från bland annat Umeå och Sundsvall samlats för en lördag fullmatad med dans, mat och umgänge. Från den höga scenen i salen på tredje våningen sköter Susan Linnarsson spellistan som laddats med både cha-cha, rumba, samba, west coast swing och two-step. Bredvid henne dansar Caroline Lindmark Öst. Beväpnad med headset uppmuntrar och guidar hon folksamlingen nedanför.
– Sådana här tillställningar är höjdpunkten på allt, säger Caroline. Vi har två per år. Kurskvällarna är så klart jätteroliga, men här får vi använda allt vi lärt oss. Det är bland det roligaste jag vet.
Som ordförande för Eaglekickers Linedance i Örnsköldsvik gläds hon åt ett märkbart ökat intresse för dansformen. Det senaste året har många nya ansikten sökt sig till föreningens nybörjarkurs och i dag mönstrar de runt 60-70 medlemmar.
– Jag tänker att ordet sprids, det linedance handlar om. Dansglädjen, att alla är välkomna och att man aldrig kan göra fel. Det är vårt motto. Alla dansar utifrån sina egna förutsättningar, har du svårt med hopp så hoppar du helt enkelt inte. Vi är väldigt positiva och uppmuntrande mot varandra och börjar med väldigt enkla stegkombinationer. Sedan ökas svårigheten gradvis.
På golvet står dansarna uppdelade i rader. I linedance kommer pardans nämligen inte på fråga; var och en dansar för sig – men i synk med alla andra.
– I pardans måste oftast killarna styra, med linedance är det mindre press, säger Fredrik Sjölander från Sundsvall som tagit en paus för att rugga till undersidan på sina mockaskor med en fil. Allt för att få bättre grepp på dansgolvets småhala yta.
Linn-Britt Sjödin från Sollefteå har dansat linedance i över 20 år.
– När texten och musiken stämmer känner man det i hela kroppen, då slappnar man bara av och njuter, säger Linn-Britt som även hon passat på att vila lite innan det är dags för dagens första workshop.
En programpunkt då alla får chansen att lära sig en ny dans. Caroline står för koreografin och snart instruerar hon från scenen till låten "Back to my roots" med Jay Smith.
– Sidan-bakåt-sidan-ihop och kors. Vi tar det från början igen!
Koreografin planerar hon senare att ladda upp till copperknob.co.uk, en av nätets största sajter för linedance. Där hittas otaliga danser för vem som helst att lära sig. En låt utförs därmed på samma sätt vare sig någon exempelvis befinner sig i Spanien, USA eller Sverige.
– Det är en samhörighet – det är mäktigt, säger Ola Södergren och får medhåll av Lena Ramqvist.
– Linedance ger livsglädje och det är jättebra för minnet. "Islands in the stream" är en favoritlåt, den kan alla över hela världen. Och "Lonely Drum". Nä ... ska man gå och dansa igen, tro? Ja, det gör jag! säger Lena och försvinner med ett stort leende.
Ett par timmar senare är det dags för gemensam middag innan stampandet, snurrandet, handklapparna och skratten fortsätter, långt in på lördagskvällen.
– Nu har vi klubbavslutning 4 maj och börjar igen i slutet av augusti. Men det brukar anordnas sommardans och i fjol dansade vi spontant i Strandparken några gånger, det var jättekul. Och vi har nära kontakt med Husum linedance – när de anordnar något kommer vi dit och tvärtom, säger Caroline Lindmark Öst.