SÁPMI

Kultur i samernas spår

Språket, musiken och inte minst maten löper som en röd tråd genom den samiska kulturen. Hur ser den ut i dag och hur märks den av i Örnsköldsvik?

Sedan 2019 ingår Örnsköldsvik i ett samiskspråkigt förvaltningsområde vilket bland annat innebär att kommunen till väsentlig del ska erbjuda skola och äldreomsorg på samiska och bidra till att behålla och utveckla samisk kultur.

– Det kämpade vi för i åtta år. Inte minst är det viktigt för språket, speciellt sydsamiskan har varit hårt förtryckt, säger Birgitta Ricklund, ordförande för sameföreningen Orrestaaren Saemiesibrie i Örnsköldsvik.

Föreningen menar hon utgör en viktig del i att fånga upp individer av samisk härkomst och ställa krav på kommunen, exempelvis att ta fram en plan för skyltning på samiska och finska i offentliga miljöer. Många gånger är kommunen i samma veva enligt Birgitta en bra samarbetspartner under lokala aktiviteter och arrangemang. Närmast firas samernas nationaldag 6 februari; ett tillfälle att mötas, sjunga, fika och manifestera det samiska arvet.

– I dag jobbar vi också för att hitta en träffpunkt för samer att samlas kring sin identitet. Det behövs en trygg plats för att våga berätta, låta orden komma ut ur munnen. Vi ser också många som återtar sin samiska identitet – plötsligt hänger ett samiskt smycke runt halsen.

17 februari arrangeras traditionsenligt Orrestaare marknad, en dag för utställare att sälja samiskt hantverk, livsmedel och andra produkter. Det i Arkenbibliotekets ljusgård klockan 10.00-16.00. Då är Andreas Lidström från Vilhelmina norra sameby på plats med Lapplandsvilt Produkter. Den samiska gastronomin säger han har tagit naturliga steg framåt.

– Traditionell samisk mat är köttkok, kokt fisk, inälvsmat och blodmat som blodpannkaka och blodklimp, säger Andreas. Det samiska köket har alltid varit bra på att ta tillvara hela djuret, vi steker exempelvis lever och hjärta – det är rejäl mat; smakrik och näringsrik. Tillvaratagandet har moderniserats, dels själva styckningen och en renfilé steks gärna som en fin styckdetalj i stället för att kokas. För oss samer har det heller aldrig varit något speciellt med att steka en röding på en måndag medan en vanlig svenssonfamilj kan se det som något mer exklusivt.

Att konservera maten genom att salta, torka och röka har alltid varit av vikt. Traditionen är Andreas noga med att föra över till sina barn.

– Det, och att lära sig fiska, är jätteviktigt. Maten är en stor del av kulturen. I framtiden tror jag också att sättet på hur man tillvaratar saker kommer bli väldigt viktigt, att inte bara frysa in. Hux flux kan vi bli utan ström på obestämd tid.

Det samiska köket kommer snart många ö-viksbor få smaka på. 6 februari står samiska rätter på huvudmenyn på kommunens grundskolor, förskolor och äldreboenden. Inför det, som ett led i Örnsköldsvik som förvaltningsområde, anordnades i december en inspirationsdag för kommunens måltidsinspiratörer under ledning av just Andreas Lidström.

– Samisk och finsk matkultur har vi belyst i många år, det är jätteviktigt, säger köksenhetschef Malin Liv. I år bjuds skoleleverna på älgfärssoppa och andra smakportioner som blodpannkaka, blodpudding och gahkku. På Anundsjöskolan tjuvtestade vi att bjuda på renblodspannkaka med lingon och messmörssås, många provade och tyckte att det var gott. Förutom soppan serveras de äldre även blåbärskaka med grädde och kaffeost.

Katarina Larsson är kommunens bibliotekschef. På såväl Arkenbiblioteket som närbiblioteken och biblioteksbussen har den samiska litteraturen en självklar plats ­­­­– i bibliotekslagen är de nationella minoriteterna en prioriterad grupp. En av Katarinas medarbetare har extra fokus på att bidra till revitaliseringen av minoriteternas språk och kultur.

– Vi har en samisk avdelning med både fakta och skönlitteratur. På nordsamiska finns mycket att tillgå men att hitta litteratur på sydsamiska är en utmaning, säger Katarina Larsson och fortsätter:

– Att visa att dessa språk finns är en viktig uppgift, det påverkar många människor. När vi möter barngrupper och visar böckerna kan de göra kopplingen till att farfar är same, eller så undrar de vad den samiska flaggan betyder. Vi har många aktiviteter, exempelvis språkbad och barnteater, och slutsatsen är att barnen därefter vill lära sig mer och blir stolta över sitt ursprung.

Har du tips på nutida författare med samisk bakgrund?

– Ann-Helén Laestadius är prisbelönt och skriver mycket för barn, unga och vuxna. Och Elin Anna Labba fick Augustpriset för "Herrarna satte oss hit". Nu kommer hennes "Far inte till havet", den ser jag fram emot. Den samiska litteraturen i dag är kanske inte omfattande, om man tittar på utgivningen i stort, men det som kommer ut är av väldigt hög kvalité.

Språket är även viktigt i den samiska musiken – jojken. Om det vet svensk-samiska musikern Maxida Märak, i dag boende i Jokkmokk, som tidigare bekantat sig med Örnsköldsvik genom projekt med Musikmakarna (vilka för övrigt planerar ett musikaliskt samarbete med sameföreningen i nära framtid).

–  Jojk är den traditionella, samiska musiken, säger Maxida. Jag brukar säga att den är som ett första språk, jojken kommer väldigt naturligt redan från födseln. Ibland får jag frågan "vad är en same?" vilket är en lite märklig fråga – men kulturen är verkligen bärande för hur en person blir och för mig är att jojka lika naturligt som att prata. Den är som ett sinne; man kan se, höra ... och jojka.

Behöver jojken alltid finnas med i samisk musik?

– Det tror jag. Det finns så mycket i vår värld som inte kan uttryckas i det svenska språket. Därför är den livsviktig. Du kan hitta de värsta machokillarna här uppe som har noll skam att sätta sig på en skoter och jojka. För vi måste det. Det är det känsloläge vi har för att beskriva kärlek eller ett minne.

Hur står sig musiken av nutida artister med samisk bakgrund?

– Det är häftigt att se hur den hela tiden utvecklas, det har hänt mycket sedan jag började för tolv år sedan. I dag finns samtidigt en hel generation som inte har språket, som tappat mycket, och i det ligger en sorg. De som inte är så insatta i politiken tänker inte på att många levde som nomader ända till 60-talet. Jag tar krampaktigt tag i de äldre för att få veta allt innan de går ur tiden. 

TIPS & RECEPT!

Så gör du ÄLGFÄRSSOPPA

Älgfärs 160 gr
En halv gul lök
120 gr vitkål
6 dl vatten
1 buljong tärning
120 gr tärnad morot
120 gr tärnad potatis
2 msk chilisås
Salt, svartpeppar, paprikapulver

Fräs färsen i lite matfett. Tillsätt lök, vitkål och låt det fräsa med färsen en stund.
Tillsätt vatten och buljong och låt det koka upp.
Tillsätt morötter, potatis och chilisås samt kryddor.
Koka soppan till dess att grönsakerna är mjuka.
Späd med vatten om du upplever att soppan är för tjock.
Smaka av med ev. salt och kryddor.

 

NUTIDA ARTISTER – tips av Maxida Märak

Simon Issát Marainen
Otrolig jojkare som kombinerar det traditionella med nutid. Ålderslöst.

Adjágas
Otroligt duktig duo.

Felgen Orkester
Samiskt folkrockband från Karasjok, Norge, som är jäkligt roliga. Blandar en slags bluegrass-country-jojk. Egentligen inte min genre, men det är svängigt!

 

Andreas Lidström om traditionell SAMISK MAT

Gurpi
Samisk färskorv på ren.

Souvas
Lättrökt renkött eller fisk. Ordet betyder just lättrökt, "den vanliga människan" tänker dock renkött.

Renblod
Jätteviktig del i samiska köket. Kan användas till mycket; pannkaka, klimp, palt eller pudding.

Gahkku
Samiskt tunnbröd, tjockare och segare än vanligt för att hålla länge i säcken. Görs med mjöl, vatten och sirap, många har i lite mjölk. På det väljer jag helst goike bearkoe – torkat renkött!

 

Birgitta Ricklund tipsar om FLER BÖCKER

Mikael Berglund – "Ovanjorden"
Fin feel good-bok, utspelas i Ammarnäs.

Börje Allas – "Ursa Major"
En samisk Hamilton.

Sara Strömberg – "Skinn", "Sly" & "Skred"
Från Västerbotten. Om samröre med samer.

Birger Ekerlid – "Fjäll i förvandling"
Från Jämtland. Om kolonialismen och kulturkrockar i Sameland.

Linnea Axelsson – "Ædnan"
Om två samiska familjer vars öden speglar samernas moderna historia från 1900-talets början till vår tid.

Oliver Truc – "Fyrtio dagar utan skugga", "Skuggorna vänder tillbaka" & "Det röda berget"
Fransk journalist, gift med en svenska. Om problematik med renskötsel, oljeriggar och ingrepp i betesmarker. Förstnämnda boken är en deckare.

Publicerat