Sedan länge har fisken i Östersjön varit hårt ansatt, mestadels på grund av trålning. Fiskebeståndet – beteckningen av antalet fiskar i sjö eller hav – har under generationer minskat drastiskt och Örnsköldsviks fiskevatten utgör inget undantag.
För att få till ett långsiktigt och hållbart fiske försöker Fiskevattengruppen, samverkansforumet för fiskefrågor med representanter från länsstyrelsen, kommunen, fiskevårdsområdena samt yrkesfiskarna, verka för olika lösningar. Bland annat genom att återställa vandringsleder, jobba med vattenkvaliteter och återskapa biotoper.
En annan, enligt gruppen, viktig pusselbit är nu på väg att läggas.
– Region efter region har tagit fram förvaltningsplaner för skarv, Västernorrland förra året. Det har vi aldrig tidigare haft, säger friluftsstrateg Kim Nilsson. Den här frågan är större än bara skarven, men varenda del som bidrar till fortsatt minskning gör återhämtningen svår och en enda skarv äter i snitt ett halvt kilo fisk per dag av ett väldigt skört fiskebestånd. Vi vill ha så pass bra stammar av fisk att vi kan plocka av räntan – problemet nu är att vi är inne på kapitalet.
Länsstyrelsen i Västernorrland har beviljat skyddsjakt 1 100 skarvar. En åtgärd som rent konkret ska utföras av jägare som under sommaren utbildas under Studiefrämjandets flagg.
– Ju fler jägare desto bättre, säger Erik Nordenmark, jakt- och fiskeansvarig på Studiefrämjandet. Tidigare har det påvisats att ett jakttryck i områden med mycket småfisk gjort att skarven inte kommer tillbaka dit. Kan vi då samla jägare där skarven har födosök kanske vi också kan trycka ut dem i havet.
Projektet gläder yrkesfiskaren och husumbon Mika Pastinen som årligen spenderar 150-160 dygn på sjön. Det har han gjort i 23 år – den absoluta majoriteten av dem utan inslag av skarv.
– De fanns inte på de här breddgraderna och säl såg jag kanske en eller två under somrarna. Sälen började öka runt 2005, i fjol var de magra som sjutton när det inte fanns strömming. Om det här skulle fortsätta kommer allt krascha i någon ända.
Hårt fiske drabbar nämligen ekosystemet som helhet, bland mycket annat lyfter Kim Nilsson flodpärlmusslan som utsatt.
Hur tänker ni kring acceptansen hos allmänheten för denna jakt?
– Acceptansen för jakt i Sverige är generellt stor, säger Kim. I den bästa av världar hade vi inte behövt ett skarvjaktsprojekt men nu är obalansen så pass hög. Arter står mot varandra.
– Man löser sällan ett problem med en enda åtgärd, säger Erik Nordenmark. Vi måste få cykeln och reproduktionen att fungera och genom att jaga skarv hjälper vi något annat.