De som sporadiskt tagit del av Ö-viks musikliv framför en scen under de senaste decennierna har garanterat hunnit lyssna på Rolf Nordström – eller ”Trazan”, som många kallar honom – i en konstellation såsom Reflex, Limit, Up the Creek, Rocket Ride, 7 Doors Hotel eller Roadhouse. Nu för tiden utgör han en femtedel av Perfect Plan, vars album ”All Rise” (2018) rönt framgångar internationellt.
– Jag är en person som är otroligt uthållig när jag tycker något är roligt, då grottar jag ner mig och fokuserar. Men när jag är hemma är jag duktig på att släppa jobbet och musiken, jag har liksom en avtryckningsknapp – som att ”nu är det klart”, säger Rolf och knäpper med fingret.
Musiken tystnar ändå sällan, väl hemkommen till sin Hörnett-villa från jobbet som församlingsassistent i Svenska kyrkan är det mer regel än undantag att en skiva fort börjar snurra på tallriken till LP-spelaren i vardagsrummet. Definitivt på helgerna.
– Då lyssnar jag från första spår till sista. Jag har svårt för spellistor, jag har växt upp med A- och B-sidor. Ibland har jag vinylfest med kompisar, med LP-quizzar på liv och död, skrattar Rolf. Vi kan ha olika teman, som att man bara får spela en A-sida. Första gången jag hörde The Night Flight Orchestras ”Sometimes the World Ain’t Enough” (2018), var på en sådan kväll. ”Oh, shit, vad är det här för nytt”, tänkte jag, för då hajade jag till. Den kan jag rekommendera om du gillar melodisk hårdrock.
Annars var det Sweet som fick hårdrocksnerven att vakna till.
– Sweet var ju lite smöriga i början. ”Poppa rumbo rumbo, hey coconut”, med nån marimba. Men när jag hörde ”Wig Wam Bam” första gången blev jag helt knäckt. Ljudet av en distad gitarr, utropar Rolf glatt och börjar spela luftgitarr.
– Det slog an nånting i lågstadiet. Sen kom Kiss in i mitt liv – jag sov, åt och VAR Kiss. Mamma sydde dräkter, jag sminkade mig och hade shower i källaren för familjen och kompisar. Och tog betalt (skratt)! Då var jag Ace Frehley. Självklart.
I vardagsrummets ena hylla samlas även en hel del filmer. Bland hårdrocks-dvd:er sticker kompletta samlingar av både Harry Potter och Star Wars ut. Det visar sig att Rolf speciellt är en stor Star Wars-fantast och en riktig citatmaskin när det kommer till Darth Vader.
Han förställer rösten:
– So you have a twin sister? Your feelings have now betrayed her too ... If you will not turn to the dark side, then perhaps she will!
Den som under en helg kan titta på sex Star Wars-filmer på raken, har kanske lättare än andra att lägga sådant på minnet. Och för Rolf är det inte helt ovanligt att göra.
– Det är hela storyn som tilltalar. I den är kampen inte helt svartvit, det finns en frestelse att välja den enkla vägen, vilket leder till brottningskamper. Ingen är helt genomgod. Det är nästan som teologi, filosoferar han.
Fler hyllor hittas i det angränsande köket. Men på dem står kokböcker.
– Vill du se nåt nördigt? Alltså, det är så nördigt att jag nästan skäms, säger Rolf och börjar bläddra i mobilen. Sedan visar han bild efter bild på egenkomponerade rätter, upplagda på fat i lyxigaste restaurang-stil. Att han för några år sedan kopierade och lagade till Nobelmiddagen, talar för sig självt.
– Mat är meditation, jag lagar något i stort sett varje ledig helg. Jag är en ganska intensiv person, men att skala potatis, röra i en risotto, då kommer ett lugn. Och det är så kreativt – som att skapa låtar.
Uppväxt i en ”Tore Wretman-familj” (kock och grundare av Gastronomiska akademien) säger han sig aldrig ha ätit färdigköpta köttbullar med pulvermos. I stället var han mer van med upphängda änder varifrån det plockades hjärtan och njurar att stekas.
– Jag har läst så sjukt mycket receptböcker. Favoriten är Leif Mannerströms. Bra mat handlar om att ha bra råvaror och jag är förtjust i husmanskost: kalops, raggmunk och fläsk, vällagade kroppkakor! Även italienskt med få, enkla och tydliga smaker.
Någon riktig paradrätt säger han sig inte ha, men efter att ha funderat en stund bestämmer han sig för att dela med sig av en av sina favoriträtter. Den har han – självklart – hittat på själv och receptet till ”Trazans bräserade & tjocka hårdrocksrevbensspjäll” finns att läsa här nedanför. Bon appetit!
Du kan läsa mer om Rolf och få bland annat tips på musik i veckans nummer av Tidningen 7 (nr. 25 2020)
RECEPT: Trazans bräserade & tjocka hårdrocksrevbensspjäll (4-6 portioner)
Ingredienser:
Ca 1,8 kg knäckta tjocka revbensspjäll
Smör och rapsolja (olja till stekning)
2 medelstora morötter
1 medelstor gul lök
3 lagerblad
5 kryddpepparkorn
5 vitpepparkorn
2,5 köttbuljongtärning
Såhär gör du:
- Skär bort lite överflödigt fett på spjällen och skär det i bitar ut med revbenen.
- Skala morötterna och lök, skär morötterna i grova bitar och dela löken på hälften.
- Hetta upp stekpannan med ca 1 msk rapsolja och 1 msk smör. Salta och peppra spjällen runt om och stek tills ytan blir karamelliserad. Stek inte för många bitar åt gången. När spjällen fått fin yta, lyft ur dem och lägg dem i en stor kastrull. Häll bort överflödigt fett ur pannan och fyll på med vatten och slå det i kastrullen över spjällen. Upprepa till alla bitarna är stekta.
- Fyll på med vatten så att det täcker spjällen och koka upp. Skumma buljongen noggrant.
- Sänk värmen och tillsätt morötter, lök, buljongtärningar, kryddpeppar, vitpeppar och lagerblad och låt puttra försiktigt under lock 1 timme och 45 min. När köttet nästan börjar släppa från benen är det klart.
- Lyft ur spjällen ur kastrullen och sila av buljongen. Lägg tillbaka spjällen i kastrullen och häll i den silade buljongen.
Servering:
Servera spjällen i buljongen med kokt/pressad potatis eller med ett gott hemlagat potatismos. Äppelmos som tillbehör smakar väldigt gott! Smaklig spis!
Tips: Buljongen som blir över när spjällen är uppätna: sila och häll över i låda som du fryser in. Då har du en kanonfond när du ska laga en sås.