Det är Astma- och Allergiföreningen Svalan som i samarbete med Örnsköldsviks kommun bjuder in till den avgiftsfria föreläsningen i födoämnesöverkänslighet som hålls i kommunfullmäktigesalen onsdagen den 25 januari klockan 18.00.
– Vi har haft en känsla av att reaktioner mot mat har ökat under senare år, men vi har inte varit säkra på om det stämmer. Samtidigt har skolorna, när vi pratat med dem, rapporterat att det är många som har specialdieter. Det gjorde att vi ville titta på hur det faktiskt ser ut, säger föreläsaren Anna Winberg, barnallergolog och över- läkare vid barnkliniken Umeå universitets- sjukhus, vars doktorsavhandling behandlade födoämnesöverkänslighet.
Genom studiegruppen OLIN-studierna, som varit verksamma sedan 1985 och forskat på bland annat astma och allergier för att förebygga sjukdomarna och förbättra vård och behandling av de drabbade, gjordes en omfattande studie med en grupp om drygt 2 500 barn i norra Sverige. Föräldrarna fick svara på frågor om deras barn, som var i åldrarna 7-8 år, upplevdes reagera negativt på baslivsmedlen mjölk, ägg, fisk och vete.
– 21 procent rapporterades ha någon typ av födoämnesöverkänslighet. Sedan följde man upp det med nya enkäter när barnen var i 11-12-årsåldern – då hade andelen ökat till 26 procent som rapporterades vara överkänsliga och 13 procent uppgavs vara allergiska mot baslivsmedel.
Dessa 13 procent bjöds in till läkarundersökning och blodprover för att fastställa om föräldrarnas misstankar stämde.
– Resultatet blev 1,5 procent som vi bedömde hade en pågående allergi mot baslivsmedel. Dessa barn bjöds in till en dubbelblind matprovokation och då reagerade mindre än hälften, så vi landade 0,6 procent.
Även om många hellre tar det ”säkra före det osäkra” och utesluter livsmedel ur kosten är det inte alls säkert att det är ett beslut för barnets bästa. Anna Winberg berättar att det finns risker med att undvika baslivsmedel på grund av en endast upplevd, men inte diagnostiserad, överkänslighet – speciellt för växande kroppar. Det kan påverka viktiga saker som D-vitaminstatus och BMI. Dessutom ger det sociala konsekvenser för de enskilda barnen och onödiga kostnader för skolorna i form av specialkost för de som inte behöver det.
– Det är inte alldeles oskyldigt att plocka bort kost. Alla behöver inte äta allt, men det är tråkigt om man plockar bort i onödan. En annan risk med att en stor andel barn tror att de har en livs- medelsöverkänslighet är att de som faktiskt har en allergi inte tas på allvar och riskerar att utsättas för mat de verkligen inte tål.
– Under föreläsningen kommer jag dels att berätta vad vi hittade i studien och dels räta ut vilka typer av födoämneskänsligheter som finns och vilka som kan vara allvarliga och mindre allvarliga. Sen tänkte jag även berätta hur man utreder och får fram rätt diagnos, säger Anna och påpekar att i de flesta fall växer baslivsmedelsallergierna bort och att det därför är viktigt med uppföljning från sjukvårdens sida.
– Det är väldigt viktigt att få rätt diagnos – det kan till och med vara livsviktigt.