Firar man något när det är advent? Det kan man undra om man själv kommer från en kultur där advent inte har någon plats i traditionen.
Det som är poängen är själva väntan på det som ska komma Jesus. Advent betyder ankomst på latin och det är förväntan inför minnet av Jesus ankomst, att Kristus kommer till människorna, som man firar dessa fyra söndagar. Det är ett sätt att räkna ned. I de svenska hemmen tänder man det första ljuset av fyra den 1:a advent, det andra ljuset den andra advent och så vidare. I år infaller 1:a advent den 29 november, men det varierar från år till år.
I familjer och bland vänner, men även på arbetsplatser och i skolor och bland de minsta barnen i förskolan upplevs en gemenskap i den förväntan som advent är. Barnen längtar och hoppas på att få många julklappar av tomten. Varm glögg dricker man när man träffas på hemtrevliga glöggkvällar med pepparkakor, saffransbullar och nötter. Det finns både vinglögg och saftglögg att välja på och det som är speciellt med glöggen är kryddorna. Både kanel, ingefära, kryddnejlika, pomerans och kardemumma är vanligt. Dessutom tycker många att det ska vara russin och hackad mandel i också.
Man ser också i alla fönster elektriska adventsljusstakar och de började användas först i slutet av 1930-talet. Stjärnan som hängs upp i fönstren ska symbolisera Betlehemsstjärnan, den stjärna som tändes över Betlehem när Jesus föddes. Nu finns det också hjärtan som lyser och ljusslingor av olika slag. Att med alla ljus och stjärnor lysa upp det mörker som råder nu, är en tradition som också lyser upp människornas sinnen här i norra Europa.
Advent har också alltmer blivit en av årets stora kyrkohelger i Sverige. Då går många fler till kyrkan än andra tider på året. I alla kyrkor är det lite extra ordnat för denna högtid med mycket sång och musik. Även om många här i Sverige inte längre är praktiskt troende kristna så lever traditionerna starka.