1972 bildades Styx i Chicago, sedan bröderna Chuck (bas) och John Panozzo (trummor) samt Dennis DeYoung (keyboard) från The Tradewinds kompletterade bandet med gitarristen och sångaren James Young och gitarristen John Curulewski, som 1975 ersattes av Tommy Shaw vilket medförde att man fick ytterligare en sångare. Bandet startade med progressiv rock men blev mer och mer inriktade mot ett poppigare sound. Styx matade stadigt ut en platta om året och Paradise Theatre blev deras tionde när den släpptes 19 januari 1981, för 40 år sedan.
Även om Styx aldrig var särskilt omtyckta av musikkritiker så gick stilen hem hos publiken. Paradise Theatre blev bandets enda etta på Billboards albumlista och inte mindre än fem singlar tog sig högt upp på listorna: ”The best of times”, ”Too much time on my hands”, ”Rockin’ the Paradise”, ”Snowblind” och ”Nothing ever goes as planned”. Ljudbilden förstärktes med inte mindre än sex blåsare och vinylplattan var i originalutgåvan försedd med en laseretsning, något som åtminstone jag aldrig tidigare sett. Efter två nedläggningar och lika många återföreningar är Styx fortfarande aktiva, med James Young (71), Chuck Panozzo (72) och Tommy Shaw (67) vid rodret. Senaste albumet ”The Mission” kom 2017.