När vägskylten berättar att resenären nått Butsjöböle ser man det högt uppe på höger sida av vägen. Ett rött hus med vita knutar som tronar över det öppna landskapet. På Instagram är det känt som "Huset på höjden"; ett passande namn för huvudrollsinnehavaren i det renoveringsprojekt Jessica Svedberg och Johannes Nordin delar med sig av till sina följare.
Timmerkåken, enligt en inkarvning på väggen troligen uppförd 1861, har varit i deras ägo sedan 2019.
– Det är ju inte världens sämsta läge. Utsikten och närheten till jobbet fick oss att slå till, säger Johannes som tillsammans med sin bror äger och jobbar på Lövsjö gård, bara några minuters bilfärd därifrån.
Där är även Jessica anställd.
– Vi gillar båda den robusta stilen, säger hon om huset de totalrenoverar för att bli deras gemensamma hem. När jag såg kakelugnen och vedspisen ... jag tänkte att bakom detta finns något fint.
Det höll långt ifrån alla med om i början – när paret slog till på den i stort sett fallfärdiga byggnaden skakade många på huvudet.
– Elda upp det, sa de. Men vi såg att allt gick att laga. Och det triggar oss när folk säger att det här är ett idiotprojekt – då vill vi motbevisa dem.
Inte heller sotaren som vid sitt besök uppgav sig "ha sett en del" gav bifall. I stället konstaterade han att nio av tio par som drar på sig liknande projekt separerar.
– Men vår relation har hela tiden stärkts. Klarar vi det här klarar vi allt.
Och hittills har det gått alldeles utmärkt, även om antalet timmar de dagligen hinner lägga på renoveringen är försvinnande få. Denna vinter är den första de kunnat jobba inomhus.
Parets första åtgärd var att lyfta och räta upp huset, bygga ny grund samt dränera efter att den gamla torpargrunden konstaterades vara rejält förstörd av en närliggande vattenkälla.
– Vi har nog skottat in sex lastbilslass av makadam under huset. Ungefär 90 procent av renoveringen har vi gjort själva, säger Johannes.
Som likt Jessica inte hade några som helst förkunskaper i att bygga och renovera.
– Jag har inte ens byggt en koja tidigare.
– Han har googlat sönder internet, säger Jessica och skrattar.
– Ja, jag är internets riddare, säger Johannes. Men jag har även kunnat ringa min snickarkompis. Han lånade faktiskt ut sina verktyg mot löftet att han aldrig behövde hjälpa till på plats.
En röd tråd under projektet har varit att återbruka, inte minst för att hålla nere kostnaderna. Det gamla golvet har exempelvis använts till spikläkt och spillvirke har blivit nya reglar. Ett gammalt hus, inköpt för en krona, kommer få nytt liv som garage.
Entrén har placerats i en till det gamla huset helt ny tillbyggnad. Väl innanför välkomnas besökaren av en rymlig hall med högt i tak. Fem rum, inklusive tvättstuga, planeras på nedervåningen och fyra en trappa upp. Timret från svunna tider ska på de flesta ställen få synas och vara kvar.
– Jag räknade till 17 lager tapeter här, berättar Jessica om rummet där köket snart ska monteras.
I ena hörnet står en massiv, vedeldad spis som fräschats upp för fortsatt användning. Nu ska den målas i kalkfärg.
– Den ger charm till huset, plus att jag tänker mig hur Johannes står här och kokar kaffe när jag kliver upp på morgonen.
Även en och annan möbel har lämnats kvar. I en skrubb har bland annat en "växa-säng" och en antik symaskin stoppats undan. Mot väggen där trappen möter övervåningen står även en gammal byrå, tänkt att sparas. Under resans gång har de också överraskats av mer ovanliga kvarlämnade ting.
– Jag rev ett innertak då det plötsligt föll ned en barnsko – och en getklöv, säger Johannes. Otroligt konstigt, nästan makabert. Vi har också hittat en huvudlös madonna.
Taket i ovanvåningens vardagsrum får behålla sina synliga, stora trästockar. De rejäla spikar som hållit det gamla taket på plats får också vara kvar. I stället för nedåt har de därför valt att isolera uppåt.
– Här uppe blir det väldigt luftigt, den känslan vill vi spara, säger Johannes glatt medan han tittar runt.
När blir det klart här?
– Bäst är nog att inte yttra mig om det, då kan man behöva ställas till svars. Det här rummet är ett klassiskt "sen".
Efter ihärdigt arbete under många år är inflyttning nu nära förestående. Om allt fortsätter gå enligt planerna kommer nedervåningen vara beboelig efter sommaren.
– Det har sett fruktansvärt ut hela tiden men nu ser vi ljuset. Det gjorde mycket för den mentala hälsan när fasaden blev klar, nu ser det faktiskt ut som ett hus. Vi ville flytta in i fjol så det är tidsplanen som spruckit, annars har vi hållit oss till grundplanen om hur allt ska se ut och den budget vi har. Vilket i sig är rätt sjukt.
Att det varit en strävsam tid sticker varken Johannes eller Jessica under stol med.
– Det har varit motit, vi är ganska matta, säger Jessica. Men tjurskalliga – ingen annan kommer ju att bygga klart huset. Med tanke på hur kassa vi är så blir ju allt inte helrakt, men tillräckligt.
– Det här med att göra fel fyra gånger på raken ... Jag ångrar inte en dag, men jag skulle nog heller inte rekommendera det här till någon, säger Johannes.
Vad har ni lärt er under resans gång?
– Att saker inte tar dubbelt så lång tid – det tar 6-7 gånger så lång tid. Det är tur att vi är tidsoptimister, annars hade vi aldrig börjat. Att läsa på om byggteknik har också varit väldigt intressant.
– Ibland stannar vi upp för att titta på allt vi gjort. Vi är stolta, säger Jessica Svedberg.