Handplockad provuppfinnare

Sara Sjöberg, uppväxt på Lövsjö gård och numera boende i Gimåt, brinner för allt från algebra till trigonometri. Sedan 2014 jobbar hon som matematiklärare på Höga Kusten Teoretiska gymnasium i Örnsköldsvik.
– Det är så roligt att se elever växa och utvecklas, eller när någon som sagt att den inte är en "matteperson" plötsligt vill läsa ännu mer, säger Sara. Visst, du använder inte Pythagoras sats i mataffären men matematik är ett av få ämnen som tränar din problemlösningsförmåga. Du får ett tankesätt att använda dig av, exempelvis för att förstå statistik och nyheter. 
Efter en fortbildningskurs för nio år sedan handplockades hon av Stockholms universitets Primgrupp, Prov i matematik, att bli en del av den exklusiva skara på åtta lärare som för gymnasiets årskurs 1 utformar Sveriges nationella prov i matematik – det årliga, utförliga prov som alla svenska skolelever genomför och som väger tungt för betygsättningen.
– Jätteroligt, det är den bästa fortbildningen, stimulerande och utvecklande. Vi träffas totalt cirka två veckor per år, jag är den enda norr om Stockholm, och de har blivit mina vänner. 
Bakom ett nationellt prov ligger ett digert arbete.
– Det tar ungefär två år och börjar hemma på kammaren. När vi väl ses pratar vi matematik hela tiden, brainstormar och konstruerar uppgifterna från scratch utifrån styrdokument om vad kurserna innehåller för ämnesområden. Sedan testas dem på 300 elever runt om i Sverige; hur de uppfattar frågorna och vad lösningarna blir. De får skriva kommentarer och ringa in svåra ord, allt för att se om något missförståtts eller blivit otydligt. De granskas också etiskt. Vi gör även bedömningsanvisningar eftersom vi vill att alla lärare i Sverige ska rätta likadant. Det är det som är styrkan i nationella prov.
Ett bra resultat vittnar om att en elev nått kursens mål.
Och vad säger resultatet om läraren och skolan – finns där någon prestige?
­– Någonstans är det väl ett litet kvitto på att man kanske har en god undervisning på skolan samtidigt som det är svårt att dra sådana slutsatser. En elev kan ha gjort en jättestor utveckling, men mäter man bara betygen syns inte det. Att en elev nått betyget E kan vara ett glädjeämne som både jag och eleven vill fira stort.
I och med att provet beskrivs som så pass viktigt, hur mycket pressas en elev?
– Det kan absolut bli en stor press och att man bara lär sig för ett prov. Samtidigt är det skönt för eleverna att de alla har samma förutsättningar och får en bra möjlighet att visa sina kunskaper. Man får en chans till, kan jag känna. Då är det viktigt att de hunnit arbeta med och repetera allt och där har lärarna ett stort ansvar. Men inget står och faller med ett nationellt prov, läraren har även annat underlag.
Nästa vecka åker Sara ned till Långholmen och Stockholm för att sy ihop säcken inför kommande decemberprov. Nästa provtillfälle sker i maj.
– Jag ser fram emot det, man får oerhört mycket energi. Samtidigt inser man hur svårt det faktiskt är med bedömning, vi är inte alltid överens och kan tycka helt olika. 
Hur är känslan när provet är klart?
– Det är alltid spännande att klippa upp provbunten inför eleverna, ibland minns man inte vilka frågor som kom med. Man har ju sina favoriter och när de gör det blir man lite extra stolt, säger Sara Sjöberg.