Nyheter/Reportage

"Det bästa jobb som finns"

Årets Sjunde i sjunde-konsert med Markoolio blev en energisk tillställning.
Strax nedanför scenen var det minst lika livfullt.
– Jätteroligt, säger Camilla Markström, en av konsertens två teckenspråkstolkar, om kvällen.

Som Pelé é man på gång, fintar och passar – Till Andersson som sätter säkra kassar – Ett noll, två noll, mera mera – Se Söderberg domdera å grabbarna prestera!"
När Markoolio sjunger sina texter gäller det att hänga med – ofta går det fort. Den som i realtid ger sig i kast med att översätta allt till teckenspråk skulle man nog kunna säga har en mastig uppgift framför sig. 
Det klarade teckenspråkstolkarna Camilla Markström och Jessika Johansson, på plats i Strandparken för årets Sjunde i sjunde-konsert med just Markoolio, galant. 
– Det var svettigt, en utmaning – men jätteroligt, utbrister Camilla glatt och får medhåll av sin kollega.
Tillsammans har de 21 respektive 17 år inom yrket. Anställda som två av nio teckenspråkstolkar på Region Västernorrland utgår de från Tolkcentralen i Härnösand och vad en arbetsdag visar sig bära i sitt sköte varierar brett. Från en konferens på ett industriföretag där facktermerna haglar kan nästa uppdrag äga rum på en fotbollsplan eller i en kyrka. Båda beskriver yrket som omväxlande och lärorikt med många mänskliga möten.
– Det är det bästa jobb som finns. Vi tolkar allt från vaggan till graven, brukar vi säga. Utvecklingssamtal, polisärenden... En döv medborgare har alltid rätt att beställa tolk hos oss, regionen står för kostnaden. 
– Men det är en prioriteringsfråga, saker som bröllop eller dop som inte kan flyttas går först, säger Jessika. Ibland måste vi också avbryta för något akut, som att åka till akutmottagningen.
Att tolka en konsert hade dock ingen av dem någon större erfarenhet av. Efter att 7/7-beställaren – som tystnadsplikten hindrar dem från att berätta om – hörde av sig började förberedelserna direkt.
– Det var kämpigt eftersom Markoolio har så många ord. Vi kontaktade hans stab och fick låtlistan. Sedan gällde det att nöta och lyssna, lyssna, lyssna.
En tolkning görs dock inte ord för ord. Teckenspråk, berättar Camilla och Jessika, är ett visuellt språk samtidigt som den följer egna regler och har egen grammatik.
– Många tror att vi bara viftar på händerna men hela språket sitter i ansiktet. Det är där man tittar på den som använder teckenspråk. Om Markoolio var glad, betonade eller ropade något, speglade vi det. Även att det gick fort. Vi försöker avläsa kroppsspråk så vi fick kasta ett öga bakåt mot scenen ibland.
Tillvägagångssättet att leva sig in och förmedla med stora penseldrag blev gemene man varse om när Magnus Carlsson 2015 teckenspråkstolkades i Melodifestivalen. Även utanför Sverige blev videoupptagningen av "Möt mig i gamla stan" ett mindre fenomen.
– Där gjorde mello ett gigantiskt förarbete. Döva vill så klart också gå på konserter och ta del av saker – mer i dag än förr. 
– Så på ett sätt är det synd att döva behöver boka själva i stället för att en arrangör erbjuder teckenspråkstolkning, säger Camilla. Det kan ju dra folk från andra städer också. Att döva tänker: "Roligt, dit åker vi!"
– Det kostar pengar för arrangören men medverkar till att fler vill ta del av det, det gäller bara att marknadsföra, kanske i utskick till föreningar för döva, säger Jessika. Det börjar faktiskt att komma lite, att fler arrangörer vill vara mer tillgängliga för allmänheten. Och det är ju toppen.

Publicerat