Veckans platta
Anna Ekborg ”Solo”
(Kakafon Records)
Violinisten Anna Ekborg har sitt hjärta hos folkmusiken i Rättviksområdet och har på senare år etablerat sig på den svenska folkmusikscenen. Tillsammans med sin stråktrio Northern Resonance blev hon Grammisnominerad i kategorin Årets Folkmusik 2021 och nu är hon aktuell med ett helt soloalbum. Anna Ekborg, uppvuxen i Falun, började tidigt spela folkmusik och har genom åren haft mentorer som Ellika Frisell, Mikael Marin, Hadrian Prett och framförallt Per Gudmundson, som lärt Anna Ekborg många fina låtar – flera av dem är med på den här skivan.
Anna Ekborg lyfter också fram spelmännen Petters Erik Eriksson (1899-1976) och Påhl Olle (1915-1987), eller Dyrsmeds Olof Olsson som han också kallades. Anna blev under Bingsjöstämman 2016 tilldelad stipendiet ”Påhl Olles Fiol” vilket innebar att hon under ett år fick spela på hans fiol. På sin solodebut framför hon flera favoriter ut Påhl Olles repertoar, och detsamma gäller Petter Eriks. Hon dyker alltså djupt ned i rättvikstraditionen och bygger vidare på tidigare generationers musicerande. Anna har klämt in hela 19 låtar på albumet och främst handlar det om polskor. Hennes fiolspel är helt utmärkt och allra vackrast blir det i en kort vallåt efter Långlars Lisbeth Olsdotter (1826-1898) som hon spelade på vallhorn så att korna skrek i gårdarna. Avslutande ”Orsa gamla brudmarsch efter Maklin” är också melankolisk magi.
Vinylklassikern
King Crimson ”Discipline”
22 september 1981, för 40 år sedan, släppte det brittiska progressiva rockbandet King Crimson detta album, efter sju års tystnad sedan de dubbla utgivningarna 1974, med ”Starles and Bible Black” och ”Red”. Bara grundaren, den unike gitarristen Robert Fripp, och trummisen Bill Bruford – som 1972 lämnade Yes för att ansluta till King Crimson – fanns kvar sedan 1974. Till ”Discipline” plockade man in den amerikanske basisten Tony Levin som gjort sig ett namn tillsammans med Peter Gabriel när Genesis-grundaren startade sin solokarriär, där även Robert Fripp för övrigt ingick. Tony Levin var vid den här tiden, och är fortfarande, en av de främsta på Chapman Stick, ett sorts mellanting mellan elbas, elgitarr och klaviatur som den amerikanske jazzgitarristen Emmet Chapman tidigare hade uppfunnit.
Adrian Belew, multimusiker och sångare – även han från USA – var också ny i King Crimson och han bidrog starkt till en delvis ny inriktning för bandet. Man skapade ett sound som var mer new wave-influerat, och med inledande ”Elephant Talk” visade King Crimson att de även kunde göra dansvänlig musik. Här kan man hitta beröringspunkter med exempelvis Talking Heads. Men framförallt visade Robert Fripp och hans manskap återigen upp en skicklighet och briljans på de olika instrumenten som är svårslagen inom rockvärlden, och med asymmetriska rytmer som mer regel än undantag.